Nyårsreflektion – bakåt och framåt

Ja, nu är det dags att reflektera över året som gått. Jag tror det är riktigt bra att blicka bakåt sådär lagom mycket, för att påminna sig om det som har hänt, för att få perspektiv och för att inse att en faktiskt rör sig framåt fast det ibland kan kännas stillastående. Bakåtblick i livet bör vara som bakåtblick när du kör bil – du bara kastar ett öga ibland i backspegeln, för att bedöma var du befinner dig i tillvaron. Stannar du kvar med blicken i backspegeln går det garanterat åt pipan, nej blicken bör vara framåt som regel.

Jag har ”alltid” skrivit dagbok i någon form, men sen jag började blogga för åtta år sedan är det ännu lättare att bläddra tillbaka för att se vad som har hänt och vilka tankar jag tänkt. I år blev det extra viktigt att ta stöd i bloggen och dagboken, och även i käre makens syn på året som gått. När jag först tänkte efter så var spontankänslan att året enbart handlat om min ohälsa, men så är det naturligtvis inte! Dock rätt naturligt att känna så, eftersom den dominerat så starkt för mig och påverkat mitt liv, inte minst under det andra halvåret. Den här blicken i backspegeln kastar jag mest för min egen skull, för att få perspektiv och minnas. Men du är välkommen du också! Så här kan jag sammanfatta mitt 2016, på ett ungefär:

Januari

Årets första månad tillbringade vi på Koh Samui i Thailand, ja vi var var där till och med halva februari faktiskt. En trevlig vana vi har fått, att minska det mörka vinterhalvåret för att maximera vårt välmående, vi är så oändligt tacksamma för att ha den möjligheten. Här lever vi gott, reflekterar, pratar, badar och laddar med D-vitamin!

Februari

Som sagt – efter halva februari kom vi hem, om än kraftigt försenade (precis som på utresan). Som vanligt går första tiden hemma i någon sorts thaitempo, något som passar väldigt dåligt i vårt högpresterande samhälle… Dessutom spökar svår jetlag under åtminstone en vecka, och kombinationen av dessa båda fenomen gör att resten av månaden ägnades åt att acklimatisera mig och komma i kapp på något sätt.

Den här månaden administrerade jag kontot Gotland365 på Instagram under en vecka, det var kul! Det största som hände här hemma under första halvan av månaden var att käre maken fick ett nytt litet barnbarn och jag ett bonusbarnbarn – lille Kasper!

Mars

I slutet av mars åkte Sara och jag till Paris några dagar, äntligen blev det av som vi pratat om sen vi var där senast. Oerhört mysig kvalitetstid ihop med en av dom jag älskar mest, helt enkelt. Vi har kul ihop!

Bosse och jag började också fixa i ordning i sommarstugan som vi hastigt och lustigt köpte hösten 2015, och kunde redan nu börja se fram emot sommaren.

April

Jag avgick som ordförande i Gotlands Bildningsförbund, och en av de sista sakerna jag gjorde på posten var att dela ut årets folkbildningsstipendium till Anna Thulin, en brinnande eldsjäl inom ungdomsidrotten som med vidsynta metoder engagerar unga människor på ett fantastiskt sätt. Det var med stolthet jag gjorde det!

April är alltid månaden då jag liksom vaknar ikapp med naturen. När jag läser bloggen och dagböckerna, så vimlar det av inlägg där jag förundras över naturens under, just i april. Och det är en löftesrik månad på så många sätt. Att jag upptäcker det har jag cyklingen att tacka för, tror jag. April är också den månad då cykeln plockas fram för säsongen!

I övrigt tuffade livet på i ett lite för högt tempo för mitt eget bästa, men som den korkade person jag var då så lät jag det ske. Jag gjorde för övrigt en läsarundersökning på bloggen för att få veta vilka ni är som läser min blogg, om du ännu inte fyllt i den (jag har bara fått 22 svar, och jag vet att ni är åtskilliga fler som läser bloggen regelbundet) skulle jag vara superglad om du vill göra det här! Tack, tack.

Maj

Under två veckor tog jag chansen att volontärarbeta under Eurovision Song Contest i Stockholm. Det var två lugna veckor när det gäller mitt uppdrag, och jobbet det tog jag med mig. Jag bodde inneboende hos nära och kära, och allt klaffade så fint. Det var sannerligen en once-in-a-liftetime-upplevelse, som jag inte ångrar att jag unnade mig. Vilket maskineri!

Maj innehöll också några dagars Ordet Fritt i Göteborg, det är ABFs återkommande storforum för anställda, cirkelledare och andra ABFare. Mycket bortavaro den här månaden alltså, när en egentligen borde vara hemma och lukta på blommorna…

Juni

Början av månaden tillbringade vi i ”vårt” hus i Skillinge i Skåne, som vi har hyrt i många år. Vi brukar fira vår bröllopsdag den 6 juni där. Juni bjöd också på ett trevligt överraskningskalas i Stockholm för Kerstin som fyllde 70 år, dit åkte vi direkt från Skillinge.

Annars är detta månaden jag blev sjuk, vilket sedan dominerade resten av sommaren för mig. Mitt under en konferens fick jag hastigt åka hem och lägga mig, för en yrsel från helvetet övermannade mig totalt. 70-årskalaset låg en vecka före min krasch, och midsommar som bilden förstås är hämtad från, en vecka efter. Jag blir lite bedrövad och ledsen när jag hittade ett blogginlägg från den 16 juni, Mitt huvud är som ett ostädat skrivbord. Två dagar senare rasade skrivbordet samman under tyngden. Och jag hade inte fattat nånting. Jag ser på den här bilden, hur trött jag var. Stackars Maria!

Juli

Almedalsveckan, och sen semester. Den tillbringades uteslutande i stugan, tack och lov att vi hade den i år. Allt har en mening! Där ägnade jag mig åt yoga, meditation och vila. Ibland fick jag hjälp…

Under juli började jag också blogga dagligen, något jag länge velat göra men inte givit mig tid till.

Augusti

Semestern varade ett stycke in i augusti också, och sen bodde vi faktiskt kvar i stugan även sedan jag börjat jobba. Det var jag som ogärna släppte känslan av ledighet, av helt förklarliga skäl. Sista semesterveckan bodde vi dock i stan, eftersom vi hade besök av Bosses två äldsta barnbarn hela veckan. Den blev intensiv och händelserik, och mycket kortspel blev det!

Jag var med i Radio Gotland för att berätta om mina utmattningssyndrom, det var lite otippat. Det som hände annars var att Crimetime Gotland ägde rum, och jag och Lotta gick all in och deltog i allt som gick att delta i, i vårt (mitt!) tempo så klart. Exklusiv filmpremiär ingick!

September

Den blodigt allvarliga (nåja) Fardhemskampen avgjordes, med syster Tua som segrare av ära, klädedräkt och svärd. Jag fick veta att det sannolikt var binjureutmattning (vilket utlöses av långvarig och söndrande stress) som var orsaken till mitt bedrövliga tillstånd, vilket var befriande på ett sätt. Att veta orsaken betyder också att ha en rimlig möjlighet att göra något åt det!

Hockeysäsongen startade, och Bosse och jag köpte säsongskort till Visby Romas hemmamatcher. Det är en härlig fredagssyssla, att skråla och huttra lite i Visby Ishall, och se favoritlaget! Jag fortsatte att utveckla bloggen och bloggandet, och införde gästinlägg. Himla lyckat och kul, jag vill ha fler gäster som skriver hos mig, hör av dig om du vill bidra!

Oktober

Månaden inleddes med ett par dagars konferens i jobbet på anrika Bommersvik. Jag prickade dessutom in en ledig vecka i oktober, då det var nästan tomt i kalendern. Nåja, det blev inte en hel vecka, jag avbröt ledigheten en dag mitt i veckan, men i övrigt. Jätteskönt! I slutet av oktober var det konferensdags igen, den här gången med vår lokala ABF-styrelse på Fröjel Resort.

I övrigt tuffade allt på; arbete, politiskt uppdrag och tillfrisknande. Den här månaden kände jag mig riktigt duktig i arbetet med mig själv, och kände också stor tillförsikt.

November

Personligen var den stora händelsen att Bosse blev vald till Regionfullmäktiges ordförande, och höll sitt första sammanträde. Det kändes både roligt och stabilt.

I övrigt städade vi ur och vinterstängde stugan, något senare än vi tänkt. Vi var hos våra goda vänner Leif och Elisabet för att spela canasta och öka på reskassan, liksom att vi bevistade en av Länsteaterns bygdegårdsföreställningar och firade syster som fyllde år. Första spadtaget för det nya äldreboendet på Terra Nova i Visby togs, även om jag själv inte var med så kändes det väldigt roligt!

December

Förutom total adventsfrossa denna månad – vi pyntade tidigt och jag har vältrat mig i advent och julkänsla – så firade vi käre makens födelsedag med restaurangbesök och hotellvistelse. Födelsedagar ska firas, oavsett om de är jämna eller ojämna!

Vi bevistade Medeltida jul i Visby, om det än var regnigt och ruggigt, och jag med medarbetare åkte ett par dagar till Stockholm och bland annat blev vi underhållna och åt god mat på Wallmans Salonger.

2017

Tankar, förväntningar, mål och planer för 2017, då? Nyårslöften ger jag inga längre, det var längesen. Däremot kan en ju ha både ambitioner och önskningar, det styr tankeverksamheten och som bekant kan det en tänker också bli verklighet. Mitt största fokus nästa år är att fortsätta arbeta på att bli en bättre version av mig själv, och komma ur det här sjukdomsliknande tillståndet jag fortfarande befinner mig i. Men det är förstås inte allt, i kölvattnet finnas även annat. Jag har visioner, planer och önskningar inom flera områden i livet, men väljer nog att inte torgföra allt här utan hålla det hos mig själv och dryfta det med käre maken till att börja med. Sen får vi se! Men några konkreta saker finns ju att se fram emot, bland annat några trevliga resor; Mallis, Krakow, Thailand… Sen fyller svärsonen jämnt och som om inte det vore nog så tar han också en välförtjänt juristexamen. Så visst finns det att längta efter!

Jag vill passa på att tacka dig för att du följt mig under året, och hoppas vi kan följas åt även under 2017. Ett riktigt gott nytt år önskar jag dig!