Jag inser att mina läsare får sig rätt mycket katt till livs nu ett tag, men det finns ju episoder man inte vill undanhålla omgivningen.
Som den här synen, när jag kom hem i går. Medan husse i godan ro suttit och tittat på TV, hade Seved roat sig på egen hand i ett annat rum…
”Åh, hej matte, redan hemma? Vadå? Nej, det var inte jag! Det var… eh… hunden!”
av
Etiketter:
Katters påverkanskraft på omvärlden är inte i proportion till deras storlek… 🙂
Ni har rätt allihop – han är en sann källa till glädje och jag är alldeles förälskad i honom! Han är oftast i vägen, väcker oss på nätterna, kissar ibland på nåt som inte är lådan, river ner saker – ändå är han ständigt förlåten. Ja jisses!
Ja, katter är en ständig källa till glädje eller hur?
vilken busig bild, den katten blir man ju kär i!
Det ser inte ut att gå någon nöd på honom! 🙂
Oj vad T och jag har skrattat åt bilden! Och jag vet precis hur katter kan vara. Vänta tills han får tag på hushållsrullen…
Lämna ett svar