Jag är ingen trädgårdsmänniska, men jag är omgiven av andra som är. I går kom jag till Lunda efter tre dagars konferens i Åkersberga, och på plats inför midsommarfirandet fanns redan Kerstin och Roffe. Vi åt middag och umgicks, och en stor del av tiden såg jag Kerstin precis så här. Rensandes ogräs. Hon tycker det är kul!
Jag fascineras.
21 juni, 2009 kl. 20:02
Nej, i det här fallet är det nog jag som är i minoritet. Älskar att vistas i och betrakta trädgårdar, men föredrar att någon annan sköter dom…
21 juni, 2009 kl. 20:02
Nej, i det här fallet är det nog jag som är i minoritet. Älskar att vistas i och betrakta trädgårdar, men föredrar att någon annan sköter dom…
21 juni, 2009 kl. 19:35
Jag visste att jag inte är ensam om den här "böjelsen" he,he.
18 juni, 2009 kl. 12:13
Jag älskar också att rensa ogräs, bara för att det blir så fint efteråt…
18 juni, 2009 kl. 09:29
Jag förstår henne… till viss del. 🙂
Har man tid och ro så är det rogivande att få upp dessa envisa rackare som bara sprider sig… för att inte tala om hur fint det blir sen!
Stora midsommarkramen!