I går var en rätt intensiv dag, i kombo med att jag kanske inte precis var på topp. Du vet intensiv på det där sättet då varje minut känns intecknad, att en blir ianspråktagen och ägd av omgivningen och det inte finns andrum nån gång. Vet du hur det är? När till och med det vansinnigt nödvändiga toabesöket jag planerat in medan lunchmaten stod i mikron blev inställt, för en kamrat fångade mig i flykten i en fråga och följde med mig med papper och allt ut i köket medan jag fixade lunchen. Kul att vara efterfrågad, kul att prata med kompisar, men ibland kör det liksom ihop sig.

Sen blev det en stunds andrum när Lotta och jag tog ett par timmar och åkte ut och shoppade möbler till jobbet (fyndade riktigt, faktiskt), och slutligen var det dags för min efterlängtade ansiktsbehandling, en julklapp från bästa medarbetarna. När jag klätt av mig och slagit mig ner i en av vilfåtöljerna i Selma City Spa:s väntrum, med en ananasbit och vatten inom räckhåll och avslappnande musik, kraschade jag lite. Blev tung som bly, tänkte att när jag blir hämtad för själva behandlingen kommer jag inte att kunna röra mig.

Fast det kunde jag ju, så klart. Så otroligt skönt det är att bli ompysslad på det där viset! Selma City Spa är riktigt mysigt, och tar en sig tid så är det en toppenbassäng att bada i också.