Jag njuter en lång och sanslöst skön ledighet, och som alltid när jag får tid i mängd som bara är min egen så kommer jag så småningom om in i tillståndet då jag är redo att kasta mig över något av mina tidsödande intressen, till exempel släktforskningen. Senaste dagarna har jag frossat bland bilder och kyrkoarkiv, Bosse har tålmodigt låtit mig hållas och bara servat mig med mat. Jag kommer att fortsätta hela helgen!

Dagens foto är inte jättegammalt med släktforskningsmått mätt, men ändå är det nästan 70 år. I dessa sammanhang blir det tydligt hur relativ tiden är, när de äldsta fotona jag hanterar är 120-130 år gamla! Då känns det här nästan nytt, även för mig som var långt ifrån född när det ”knäpptes”.

Bilden visar min morfar Seved och min mamma Kerstin, alltså far och dotter. Jag skulle gissa att det är mycket tidig vår 1948, med tanke på att barnet är rejält påpälsat medan pappan går klädd i endast kostym och keps. Jag tycker bilden är fantastisk – de har slagit sig ner bredvid varandra på marken (i mars, i kostym!?) och sitter och pratar om något. Ömheten lyser i pappans ansikte, medan barnet lyssnar samtidigt som hon blickar lite nyfiket mot fotografen, som kanske är min mormor Märta. Ser jag rätt, sitter hon och leker med en tändsticksask…

Bilder säger så mycket, om en har lite fantasi.