Så är vi hemma igen efter en fantastiskt härlig helg på många sätt. Vi har varit hos våra goda vänner på landet mellan Norrköping och Katrineholm, och där har vi gjort det vi alltid gör när vi fyra ses – spelat canasta, ätit och druckit gott.
Den här gången har det varit extra svårt att sitta inomhus för att spela kort, men vi har verkligen varvat det med att lata oss i solen med en drink och god bok, samt promenader. Inte minst på Första maj i Norrköping blev det promenad, sol och frisk luft (Tomas Östros var för övrigt alldeles lysande).
I gengäld lyckades vi förlora extra mycket, så pengamässigt blev det en minst lika bra helg som om regnet skulle ha vräkt ner. Som omväxling var jag inte sämst. Av oss fyra är Elisabet den som har mest tur i kort och kanske (men bara kanske!) också är lite skarpare än oss andra på att spela. Jag är nästan alltid jumbo, men jag är så van vid det att jag är liksom glad ändå. Elisabet däremot har svårt att ta minsta motstånd, får hon inte dom kort hon har ”beställt” blir hon lite kinkig. Tur som en tok, både i kärlek och spel!
Nåväl. Käre maken och jag är några tusenlappar fattigare, och lite närmare Malaysia 2010!
Så synd! Jag vet hur det är; min käre maken gillar inte att spela andra spel, fast det är bland det roligaste jag vet! Korthaj är han dock!
Jag älskar att spela kort, men det är tyvärr det värsta maken vet. Nåväl, han har en massa andra kvalitéer istället!