I går – annandag påsk – kom vi så iväg till Krakow, en resa vi längtat efter. En hel veckas ledighet, i en av Europas städer där vi sett fram emot att möta våren. Det verkar bli lite si och så med just den detaljen, men det spelar ingen roll. Det fanns andra skäl till vår längtan – att uppleva en stad som så många tycks ha en relation till, att få känna en kultur och historia som bär på så många minnen från inte minst andra världskriget och där det finns saker att se som hela världen borde se. Jag har i många år önskat att få uppleva Auschwitz till exempel, och nu blir det verklighet.
Dag 1 – annandag påsk 17 april
Vi anlände runt lunchtid, och mötte en vänlig stad där solen tittade fram när vi kom även om det verkade lite ostadigt på himlen. Vi hann ströva lite på gatorna, handla förnödenheter och äta gott. Under kvällen hängde vi på hotellrummet för att smälta dagen.
Denna första dag förde också med sig ett sorgebesked, som – även om det var väntat – bildade en klump i bröstet och skymde sikten för ett tag. Därför blev det en dag med extra mycket av allt. Nya intryck och en alldeles ny sorg, vilket allt behöver bearbetas. Därför tog vi det lugnt på rummet första kvällen för att bara tänka och vara. Det var gott så.
Dag 2 – tisdag 18 april
Vaknar upp till +1 grad och snöblandat regn. Just idag blev det inget sippande under körsbärsblommen och magnolian, den saken stod klar. En dag som gjord för inomhusaktivitet, så vi bestämde oss för att åka till Schindlers fabrik för att se den permanenta utställningen om Krakow under andra världskriget. Mycket intressant och fascinerande, och väldigt glädjande att så många skolklasser tycks åka hit. Det märkte vi även på planet ner, att flera svenska skolklasser var med. Heder åt de lärare som prioriterar en resa hit för att eleverna ska få se vad som hände för bara ett par generationer sedan, med alldeles egna ögon!
Det blöta vädret höll i sig, så när vi kommit hem till hotellet satte vi oss en stund i orangeriet för att spela lite kort och beta av mejl. Därefter en skön lässtund på rummet.
Bosse hade bestämt sig för att äta anka – något det polska köket lär vara riktigt bra på – så vi bokade bord i restaurangen i anslutning till hotellet – Czarna Kaczka (Svarta Ankan) som är känd för sina ankrätter. Det var helt fullbokat ikväll och massor av människor fick vända i dörren. Och Bosse var väldigt nöjd med det han fick!
19 april, 2017 kl. 10:23
Åh jag skulle också vilja åka till Krakow. Har hört att det är väldigt vackert. Samtidigt som jag tänker mig att jag kommer att gråta ögonen ur mig i Auschwitz…
19 april, 2017 kl. 15:06
Ja, Krakow imponerar på mig på många sätt. I morgon väntar Auschwitz, och jag kommer att beskriva min upplevelse här på bloggen.