Besök i Old town

I går tog vi en tur till Old town för andra gången under vistelsen. Skälen var ett par stycken; dels hotades med mulet och regn hela dagen (dock kom inget regn förrän till kvällen), dels behövde vi lite omväxling och dessutom har Old town rätt kul shopping. Bland annat var vi på jakt efter en del frangipaniprodukter, och det kan jag väl säga att vi hittade…

På väg tillbaka hem stannade vi vid View point, åt lunch och njöt av utsikten.

Nu har både Sara och jag så vi klarar oss ett tag…

Nej, jag behövde ingen klänning. Men den här hängde där och ropade på mig, helt enkelt.

Jag tycker det är ett skönt och opretentiöst stök överallt här på Lanta.

Kokosoljans mångsidighet

Det finns något jag förknippar extra starkt med Thailand, och det är kokosolja. Jag älskar (den äkta) kokosdoften, och den är så himla bra för huden. När jag går på massage, får de väldigt gärna massera med kokosolja, och jag smörjer mig själv med det också nu när solbrännan djupnat lite och den första känsligheten är över.

Det känns fint att ge huden något naturligt utan tillsatser, gud vet vad det är i alla solkrämer en behöver använda innan huden vant sig vid solen. Oljan går bra in i huden och kladdar inte efter en stund. Den ger en svag doft av härlig kokos, inte en sån där stark, artificiell som en del solskydd har. Den gör huden nöjd, solbrännan jämn och har faktiskt också ett visst solskydd har det visat sig. Jag var lite skeptisk till det tidigare, men det kan jag numera skriva under på. Jag använder den även i håret som skydd för solen då och då.

Det finns egentligen bara en nackdel – den stelnar om det blir kallare än 24-25 grader, och funkar då följaktligen inte jättebra i pumpflaska… Det blev jag varse härom dagen, när jag behöll flaskan inomhus över natten. Vi har vår air condition programmerad på 21 grader för att få bra sömn, nämligen. Hädanefter får flaskan stå kvar ute på natten så den går att använda på morgonen.

Den är ju också ätbar, på den här flaskan står kaloriantal och den rekommenderas för bland annat detox.

Sa jag att jag gillar kokosolja?

Rapport efter halvtid

Dagarna tuffar på här i Paradisland. Vi har våra rutiner, och blir liksom en del av allt. Vi hasar runt i flipflops som värsta hippies, vandrar på stranden, läser böcker i skuggan, tar en och annan massage, äter fantastiskt gott, badar ljuvliga havsbad… ungefär så. Vi har inga stora behov av äventyr, vi söker lugnet och vilan. Uppskattar den här öns bakåtlutade inställning till det mesta. Enkelheten. Vänligheten.

Det största som har hänt sedan sist är att vi flyttat två gånger. Helt planenligt har vi bytt hotell, men sen har vi fått byta bungalow inom hotellet också. Jag trodde jag hade bokat något jag inte bokat, och när jag visade min besvikelse gjorde de vad de kunde, visade sin goda vilja och erbjöd oss den bättre bungalowen när den var ledig under åtta dagar av vår 19 dagar långa vistelse, till samma pris.

Att aktivt sola funkar inte, till det tycker vi båda det är för varmt. Jag fascineras över en och annan här som ligger platt på stranden och steker sig hela dagar. Det är ändå i runda slängar 30 grader i skuggan, och solen är väldigt stark under klara dagar. Nej, det enda vi vistas i direkt sol är vid våra strandpromenader och kanske för att torka lite efter bad. I övrigt gäller skugga, antingen under ett parasoll, en palm, på någon servering eller på hemmaaltanen.

Jo, en sak till har hänt, som var superhäftigt – i lördags bjöd en av våra thaivänner med oss på ett slags barnens dags-firande. Tusentals barn och vuxna som stimmade, lekte, sjöng, dansade åt och umgicks. Något utöver det vanliga, en verklig ynnest att få uppleva!

Barnens dag på Koh Lanta – en färgstark upplevelse.

Utomhusdusch på nya stället – me like!

Massagehyddan, öppen 09:00-21:00 veckan runt.

Sandborsten vi köpte på Phuket för fem år sen får arbeta för sig!

Bosses stående packning till Thailand.

Nästan som hemma. Same same, but different.

Vilan fortsätter

Det är lätt att tro att de här veckorna av total lättja skulle ge mig allt jag behöver för att bli frisk. Att jag kommer att vara näst intill återställd när jag kommer hem efter sex veckor, efter sol, bad, härligt klimat, kravlöshet, bokläsning… Det är nästan så prestationsdjävulen sätter sina klor i mig och får mig att tro det själv mellan varven. Jag måste påminna mig om att det inte går så lätt, att det här visserligen är en riktigt bra knuff i rätt riktning men bara just det. Jag behöver också påminna mig ibland om att inte ha dåligt samvete för att jag har det så bra samtidigt som jag är sjukskriven. Jag får ha det bra.

Nu har våra reskamrater Sara och Alfred begett sig hem till sin vardag, medan vi har några veckor kvar. Just i dag när jag skriver det här är det en mulen dag, men jätteskönt. Vi hänger på vår altan med var sin bok, och jag har varit ett stycke upp på bygatan och fått mig en indisk huvudmassage. Så nu sitter jag här med hela håret inkletat i kokosolja!

Bjuder på några blandade bilder från de senaste dagarna, och jag låter dom tala för sig själva.

.

En enda önskan

Vi firade en härlig nyårsafton på stranden. Nedanför vårt hotell låg stranden förföriskt lugn, upplyst av en måne som nästan var full. Sittande på några dynor drack vi bubbel och önskade varandra gott nytt år, omgivna av såväl praktfulla (men även fjuttiga!) fyrverkerier som hundratals majestätiska och lugna khom loy-lyktor som svävade ut över havet.

Dessförinnan hade vi blivit spontaninbjudna till hotellpersonalens eget party på stranden, en skön och generös upplevelse. När de fick syn på oss viftade de in oss i gemenskapen, vi fick slå oss ner runt deras bord, fick smaka på deras mat (trots att vi kom från en rejäl middag, men smaka kan en ju alltid) och vips hade vi också var sin stor flaska Chang i våra händer. Nu var vi inte hotellgäster, nu var vi vänner. En ynnest.

Det kryllar av årskrönikor, tillbakablickar och nyårslöften just nu. Jag struntar i att göra något storvulet, utan konstaterar att 2017 är rätt skönt att lägga bakom oss eftersom det var året då sjukdomen tvingade mig ner på knä. Jag har bara en önskan och ett mål för 2018 som överskuggar allt annat. Jag vill bli frisk.

Gott nytt år till dig, bästa läsare. Jag är så glad att du finns här och följer mig i stort och smått!

Under dagen före nyårsfirandet besökte vi riktig regnskog. Sara och Alfred klättrade i en grotta medan Bosse och jag softade på en servering under tiden. Ett grottäventyr som det skulle gå att berätta mycket om, men det får de göra själva…

Nota från kvällens middag. Fördrinkar, förrätt, varmrätt, öl till maten och drinkar efter maten – knappt 800 kr för fyra personer. Dyraste och lyxigaste middagen sen vi kom hit.

Skön stämning runt bordet vid personalens egen nyårsfest på stranden, dit vi blev generöst och spontant inbjudna.

Nu är vi här!

Dagen före julafton var vi äntligen här, tillbaka i ett av paradisen på jorden. Den här resan till Koh Lanta har vi planerat och sparat till länge, för det speciella med den är att vi har bjudit med Sara och Alfred (dotter och hennes man). Vi har velat visa dom hur vi har det när vi är här, men de har inte haft någon möjlighet till långresa förrän nu eftersom de pluggat i omgångar under flera år. Men nu! Nu är det äntligen dags!

Vi anlände på kvällskvisten strax före solnedgången. Det hade precis regnat, och var väldigt fuktigt. Alltid samma härliga känsla att kliva ur taxin och gå ner till havet för att första gången känna sanden och det ljumma vattnet!

Nu väntar flera veckors vila, på djupet. Jag har “läxa” med mig från min sjukgymnast, och jag har obegränsat med tanketid. Jag ska också fördjupa yogapraktiken under dessa veckor. Inte minst ska jag njuta av avslappnad samvaro med käre maken!

Hemma på vår altan. Vi bor i ett parhus, så våra uteplatser hänger ihop. Här tillbringar vi många sköna timmar. Vi börjar dagen med att hänga här och läsa ikapp nyheter, sociala medier, blogga etc, medan vi sippar morgonfika. Vi avslutar ofta dagen här efter middagen, och det kan också bli en stund på eftermiddagen.

Det första vi gjorde var att gå ner till havet för att känna på vattnet. Ljummet och sammetslent. Det bar lågvatten, så vi fick gå ut en bra bit.

Restaurangen på vårt hotell, med riklig meny och smakfull mat. Här sitter vi också och spelar kort på kvällarna när andan faller på.

Så här kan till exempel en krämig tomatsoppa serveras!

Ovanför restaurangen på terrassen njuter vi av solnedgångarna.

Att dricka kokosnöt är gott och nyttigt i värmen!

Vi brydde oss inte om att det var julhelg, men på juldagens morgon satt det en liten omsorgsfullt hopknåpad hälsning på vår dörr.

Poolområdet är fräscht och mycket lugnt. Här hänger vi en del på förmiddagarna, innan det blir för hett.

Vi trivs och tar dagen som den kommer. Poolhäng, havsdopp, strandpromenader, snorkeltur, vila i ac under de hetaste timmarna, god mat och dryck, samvaro… tack, livet!

Norrköping

Vi besöker Norrköping några dagar, käre maken och jag. Det är hans gamla trakter, här är han född och uppvuxen. Skälet till resan är att han ska på fotboll – IFK Norrköping möter Djurgården, gubevars. Stadskärnan kryllar av poliser som bevakar Djurgårdsfansen som kom en dag i förväg och som stärker sig på pubarna ikring vårt hotell. I skrivande stund skanderar de på gatan här utanför så det står härliga till.

Idag har vi promenerat och besökt Arbetets museum bland annat, Norrköping är en trevlig stad med massor av historia.


Här bor vi, på sjunde våningen (de små fyrkantiga fönstren, där ett är öppet). Här var en uteterrass förr, vilket går att se på gamla fotografier…


…som här! Observera tornet till vänster om terrassen…


…vars pelare finns kvar i vårt rum! Riktigt häftigt att de bevarar såna detaljer, tycker jag.


Motala ström rinner genom Norrköping.


Alltid när jag bokar hotellrum, anger jag boende högt upp samt badkar som önskemål. Inte alltid det hörsammas, men den här gången blev det full pott. Jag älskar att bada i badkar, ännu hellre under vintertid. Men självklart nyttjar jag möjligheten nu när den finns!


Ett fint litet hörnfönster i badrummet, in mot rummet. Snygg detalj.


Skaplig kvällsutsikt från hotellfönstret över strömmen.


Frukostbuffén på hotellet är värd ett par ord. Här var det riktig äggröra minsann, inte äggstanning på pulver som fått stå och stelna i ugnen. Såna detaljer kan jag uppskatta stort. Plus det faktum att det fanns en hel liten hörna med glutenfritt och en liten kyl med havre- och sojaprodukter som alternativ till mejeriprodukter. Hade det dessutom visat sig mer ekologiska produkter på buffén (det kanske fanns, men det framgick inte) hade den varit PERFEKT!


Gerillavirkning.


På Arbetets museum var flera superintressanta utställningar, bland annat "Framtidsland" där en skulle få tänka efter lite kring hållbarhet. Bosse och jag svarade på 10 frågor om vad som är bäst att göra i olika situationer, sen fick vi ut vårt eget "facit" vad som var vårt eget ansvar baserat på våra svar. Inte så mycket konstigt eller svårt i det här, jag kan nog tänka mig att nästan leva efter det här. Möjligtvis kan bilpoolen vara ett problem för oss, men annars så. Och EN punkt på den här listan känns liiite besvärande…

Nöjda med vår dag så här långt. I morgon besöker vi Kolmårdens djurpark.

Västervik-Visby

Det är fredag kväll höll jag på att skriva, men det är ju bara torsdag även om helgen börjar i morgon. Vi sitter på landet och summerar dagen, som varit innehållsrik.

När klockan var 12:30 hade vi hunnit åka till Västervik en sväng och tillbaka. Till och med att vi stannade en stund och minglade medan käre maken höll ett kort tal under en ceremoni.

Det var Destination Gotland som premiäråkte sin nya rutt mellan Västervik och Visby, och som vi var inbjudna till. Jättetrevligt!

Resan tar bara 2,5 timme, vilket är perfekt. Skärgården vid Västerviks inlopp är jättefin, just skärgård är något jag och Bosse kan sakna sedan vi flyttade till Gotland. Sen är det väl inte världens roligaste hamn, men vem har sagt att en hamn ska vara rolig?

På returresan hem fick vi göra besök på bryggan och träffa intendenten och kaptenen bland andra. Väldigt intressant!

Turlistan är så fiffigt uttänkt, att Västerviksborna har möjlighet att åka över till Visby över dagen utan att ens behöva gå upp i svinottan. Vid lunchtid är en i Visby, och sen går båten tillbaka kl 21:00. Fatta så smart under till exempel Almedalsveckan – du kan bo i Västervik om det kniper med sovplatser i Visby!

När vi kom tillbaka till Ön åkte vi hem och duschade, handlade och så vidare ut till landet. Skööönt!

En del intresserade Västerviksbor stod på kajen när vi anlöpte.

Västerviks kommunstyrelseordförande Tomas Kronståhl och Destination Gotlands VD Christer Bruzelius klipper högtidligen bandet!

Smygehuk och Ales stenar

Ales stenar

Sista dagen på vår vistelse i Skåneland bjöd på riktigt bra väder. Inget vi varit bortskämda med under veckan i övrigt, men som vi nu firade med att ta en utflykt till både Sveriges sydligaste plats Smygehuk och Ales stenar vid Kåseberga.

Vi har besökt båda platserna tidigare, men de är väl värda att besöka flera gånger. Ales stenar är ju en på många sätt magisk plats, med vidderna, havet och den imponerande skeppssättning som väl ingen egentligen vet vad den finns för. Den lär vara uppförd någon gång mellan 500 och 1000 e.Kr. Här finns mer att läsa om Ales stenar om du är intresserad.

Vid Smygehuk tog åt vi lunch på en uteservering, det var fantastiskt skönt. Kändes riktigt lyxigt, efter några dagar med ostadigt och lite kallt väder.

Det är en njutning med alla blommor som prunkar och doftar omkring oss den här årstiden. En av mina favoriter har nu börjat blomma – vallmon!

Smygehuk och Ales stenar

Det kräver en smula kondition att vandra upp mot Ales stenar nerifrån Kåseberga, men det är väl värt det.

 

Smygehuk och Ales stenar

 

Smygehuk och Ales stenar

 

Smygehuk och Ales stenar

 

Smygehuk och Ales stenar

 

Smygehuk och Ales stenar

 

Smygehuk och Ales stenar

En lokal öl till lunchen, i junisolens glans. En riktig lyx!

 

Skillinge levererar – men vädret kunde varit bättre

Skillinge

Vi har varit bortskämda nästan alla år vi varit här i Skillinge på försommaren, att ha haft bra väder. Strålande sol och havsbrisar är det vi oftast brukar begåvas med när vi sitter utanför huset med morgonkaffet och studerar båtlivet.

Vädret i Skillinge känns inte riktigt igen

Men den här gången har det hittills varit klent med den varan. Mycket regn och blåst, och inte så långa stunder i solen. Väldigt lite båttrafik att se på också, vilket förstås hänger ihop med vädret.

Det gör ju inte att vi deppar ihop, för det finns andra värden. Bara att vara här i lugnet är skönt tycker jag. Att sen ha goda vänner med som berikar tillvaron, och utflyktsmål som väntar på våra besök (och gårdsbutiker som väntar på våra pengar!) gör att vistelsen ändå är härlig.

Skillinge

På bröllopsdagens morgon fick vi jordgubbar och champagne, minsann! Omtänksamt av vännerna som är med oss här, och väldigt uppskattat!

 

Skillinge

Det är aldrig svårt för oss att hitta någon form av festlighet på bröllopsdagen, även om vi inte ordnar det själva. Nationaldagsfirandet pågår överallt, och i Ystad var det full rulle på torget.

 

Skillinge Ystad

Ystad har många vackra gatuvyer och gårdsmiljöer.

 

Skillinge

Österlen erbjuder många härliga gårdsbutiker, och härom dagen tog i en repa till några stycken. Här på Olof Viktors…

 

Skillinge

…vidare till Gunnarshög…

 

Skillinge

…för att slutligen hamna på Ingelsta Kalkon. Det blev en kostsam resa, det är svårt att motstå närproducerade produkter med hög kvalitet!

 

Skillinge

Våra dagar slutar alltid likadant – med några partier trevlig canasta. Än så länge leder jag ligan den här veckan, men det är flera dagar kvar…

 

Skillinge

Att få krypa in i huset på kvällskvisten när regnet smattrar på rutan, är ganska oslagbart.