Gå till innehåll

Semestern slut, allt är uppackat och tvättat, och nu kämpar käre maken och jag mot jetlag. En vecka brukar det ta innan vi är i fas; vi vaknar mellan kl 3 och 4 på morgonen, och kroknar ohjälpligt rätt tidigt på kvällen.

Nu återstår att ta hand om fotona; rensa och redigera samt välja ut de bästa. Jag återkommer med ett inlägg med en minikavalkad så du också får hänga med på ett hörn och uppleva lite av det jag gjort den senaste månaden.

Jag gör ett aktivt val att inte uppdatera bloggen så mycket när jag är här. I stället blir det någon bild om dagen på Instagram, så vill du hänga med mig på min ledighet i Thailand så följ mig där, där jag heter @Mariayogini.

Nu när en vecka har gått, så har den första grisrosa hudnyansen övergått i lätt ljusbrun, sömnen börjar ordna upp sig och jag börjar fatta att jag är här och därmed njuta av det fullt ut.

Hoppas vi ses på Insta!

2

Här - i det närmaste huset - bor jag nu i tre veckor framöver. Till höger ligger havet, följ bara buskaget och gå ner i glipan mellan buskarna så är du på stranden. En smal strandremsa med väldigt lite folk. Här lyser bokade solstolar, strandförsäljare och skräniga barer med sin frånvaro. Här råder nästan Robinson Crusoe-frid.

Jag smörjer hud och hår med inhemsk, ekologisk kokosolja, vi vandrar på stranden, vi läser i palmskuggan. Och jag njuter. Jag är på rätt sida jordklotet - i ett klimat där kokosoljan aldrig stelnar!

En minuts glimt av min tillvaro kan du se i filmen nedan.

2

Det här är vårt gästrum. Oftast tjänstgör det som mitt yogarum, fast just nu har jag lite svårt att finna ro och harmoni där eftersom jag delar rummet med en växande samling kläder och saker.

Koh Samui - Thailand

Om några dagar bär det av på lång skön semester i ljuset och värmen. Jag är galet lyckligt lottad som får åka dit nu igen! Ska bli så skönt. Packar ganska lätt - ett gäng pocketböcker, ett par bikinis, flipflops och ett par klänningar. Allt som behövs!

Och jodå - det kommer både bilder och rapporter.

Jag känner stolthet över att min morfars farmor var en Belfrage. Ätten har även ett eget tartanmönster i dag, även om det har tillkommit på senare tid! 

Sara och jag har varit fem dagar på tågluff genom Skottland. Ja, kanske inte riktigt hela Skottland, men en stor del har vi fått se genom tågfönstret.

Skottland är vårt ursprung

Ett av skälen till att vi valde Skottland när vi reste tillsammans den här gången, var att vi har en del av våra rötter där. I början av 1600-talet kom en förfader och hans mor till Sverige från Kirkcaldy i Skottland, och han var den som lade grunden till släkten Belfrage i Sverige. Han blev så småningom adlad, och nu är Belfrage en jättestor släkt med många förgreningar. Jag känner stolthet över att min morfars farmor var en Belfrage. Ätten har även ett eget tartanmönster i dag, även om det har tillkommit på senare tid!

belfrage tartan

Så vi var lite nyfikna på just Kirkcaldy, och där såg vi till att stanna några timmar för att hinna se lite av staden. Där finns bland annat Beveridge Park, Beveridge är en av varianterna på det som i Sverige blev Belfrage. Och vid den förfallna kyrkogården vid Ravenscraig Castle stötte vi på en annan - troligtvis - släkting Beverigde. Så himla roligt!

Resrutt

Vi flög till Edinburgh, där vi övernattade. Reste sen med tåg via Glasgow till Mallaig för natt nummer två. Därifrån tog vi oss med färja till fots över till Isle of Skye där vi lyckades hoppa på en buss, byta buss och sedan komma över till fastlandet igen för tågresa till Inverness där vi tillbringade vår tredje natt.

Slutligen från Inverness ner till Kirkcaldy, och så småningom tillbaka till Edinburgh för den sista natten.

En fantastisk resa som jag är oändligt tacksam över att ha fått göra med min dotter!

Skottland
Hotellet i Edinburgh var så fint, med lugn atmosfär.

Skottland

Skottland

Skottland

Skottland

SkottlandSkottland

Skottland
Det märktes att det var lågsäsong, om en säger så. Vi var i stort sett ensamma i alla frukostmatsalar och hotellrestauranger.

Skottland

Skottland
Jag gick all in, och beställde "Full scottish breakfast" på de ställen det gick. Förutom ägg och bacon, fick jag då black pudding (blodpudding), korv, potatiskaka och haggis. En frukost en stod sig länge på!

Skottland

Skottland
Mallaig.
Skottland
Isle of Skye bjöd på minst sagt växlande väder.

Skottland

Skottland
Inverness.

Skottland

Skottland

Skottland

Skottland
Ravenscraig Castle med sin kyrkogård, där skyltar varnade för vältande gravstenar...
Skottland
En släkting Beveridge hittade vi här.
Skottland
Beveridge Park

Skottland

Skottland

Så har jag inte levt förr, för ett par år sen skulle mitt huvud ha varit på alla ställen plus några till, samtidigt.

En kort uppdatering då - jag är ju liksom ute på vift...

Att vara på vift både hit och dit

För rätt längesen så bestämde min dotter Sara och jag oss för att resa nånstans den här hösten. Vi gör så ibland hon och jag, för att få gemensamma upplevelser och umgås. Vi spånade lite, och valet föll på Skottland. Tidpunkten var rätt given, eftersom hon är lärare så blev det höstlovet. Fem dagar i Skottland, tjoho!

Så småningom stod det klart för mig att del 3 i min yogalärarutbildning var förlagd till helgen innan höstlovet. Oj då. Nåja, praktiskt på ett sätt eftersom jag sparar in en resa, men samtidigt ytterligare dagar hemifrån utan de rutiner som jag under min reparationsfas i livet är så beroende av.

Ännu lite senare bestämdes en jobbkonferens dagarna innan yogahelgen, i Älmhult! Passade väldigt bra i tid så jag sparade in en resa till, men alltså...! För att vi skulle komma i tid till konferensen behövde vi resa med båt och bil kvällen innan.

Inalles blev det tio dygn hemifrån, vilket är en liten prövning för mig. Tio dygn med vitt skilda upplevelser. Jätteroliga allihop, men lite överväldigande när de kommer i klump, så att säga. För att inte tala om att få ihop packningen...

En sak i taget

Tricken för att fixa detta har blivit att leva en sak i taget och sova ordentligt. På jobbkonferensen var jag bara där i Älmhult, nu i helgen har jag helhjärtat varit på yogakurs och umgåtts med Sara och Alfred på kvällarna, och strax stundar Skottland då vi ska uppleva resan dag för dag. Så har jag inte levt förr, för ett par år sen skulle mitt huvud ha varit på alla ställen plus några till, samtidigt.

Och så sömnen. Så universalt superviktig för att orka. Är jag bara utsövd, så kan jag hantera dagarna. Under yogakursen har vi långa luncher, vilket gör att det går att ta en kort tupplur på yogamattan efter lunch också!

Och visst - det kommer rapport från Skottland!

2

Andra delen av Hurtigrutenresan bjöd på midnattssol, garnköp och dimma. Och mycket, mycket mer!

Nu är vi hemma sedan ett par dagar, maj har ändat och sommarmånaderna har börjat. För några dagar sedan skrev jag om första delen av resan med Hurtigruten, och här kommer bilderna från den sista delen.

Det fantastiska vädret, som gjorde att vi kunde se varenda skiftning i naturen på nära håll och uppleva midnattssol, gjorde resan magisk. Det var först sista dygnet som det blev dimma och så småningom regn, blåst och bara fem grader varmt. Men då var vi allra högst uppe vid Nordkap och så småningom Kirkenes. Och fortfarande ingen sjögång!

Här kommer några bilder från de sista dagarna. Hurtigrutenresan var ett minne för livet, och jag är så tacksam att ha fått göra den!

Jodå, det blev ett och annat canastaspel också, men inte så många. Vi hade jämnt sjå att titta på utsikten!

Mååånga bilder blev det, vi såg ständigt människor som fotade. Trots rena fönster så blev de bästa bilderna ändå från däck, utan glasfilter.

Det var visst en fotbollsmatch en av kvällarna...

Alltså - midnattssolen! Den här och följande två bilder är tagna strax före midnatt. Det är så att en glömmer att gå och lägga sig!

Tromsø

I Tromsø fanns en väldigt trevlig och välsorterad garnaffär. Det blev en härva norskt ullgarn.

Honningsvåg

Till slut kom vi till ön där Nordkap ligger. Det var nu vädret bestämde sig för att sluta skämma bort oss. Duggregn, snålblåst och kallt. Men ändå!

Slutligen anlöpte vi Kirkenes, varifrån vi tog buss till flygplatsen för förd till Oslo och så småningom Arlanda.

Tack för nu, Hurtigruten!

Är just nu ute på en fantastisk resa, tillsammans med käre maken och goda vänner. Att få åka Hurtigruten, hela vägen från Bergen i söder till Kirkenes i norr, är en ynnest.

Är just nu ute på en fantastisk resa, tillsammans med käre maken och goda vänner. Att få åka Hurtigruten, hela vägen från Bergen i söder till Kirkenes i norr, är en ynnest.

Det norska landskapet

Jag har mött och upplevt Norges natur och landskap förr, Bosse och jag har bilat åtskilliga gånger i olika delar av landet. Och att få se det storslagna och mångskiftande från sjösidan är lika magiskt det. Fartyget vi färdas med, MS Trollfjord, glider överraskande tyst mellan bergsmassiv och klippor. Ibland undrar en verkligen om kaptenen vet vad han gör när han styr rätt emot ett gatt till synes för trångt för att passera. Det är vid dessa tillfällen den annars så lugna passagerarskaran får något vilt i blicken och börjar yra omkring på de olika däcken med kameror och mobiltelefoner, i jakten på den perfekta fotovinkeln.

Lugna gatan

Annars är det ganska lugnt på fartyget, även om antalet passagerare har ökat under resans gång. Medelåldern är tämligen hög, och en åker inte heller Hurtigruten för att festa. Det finns en uppsjö av sittplatser för att kunna njuta av naturen från alla tänkbara vinklar. En skön känsla att inte tvingas slåss om de bästa platserna; dessa finns överallt.

Inte bara ett kryssningsfartyg

MS Trollfjord är ett av elva fartyg som trafikerar Hurtigruten, som är så mycket mer än en kryssningssträcka. Fartygen fraktar gods och varor till de många hamnarna där vi lägger till, och det är åtskilliga passagerare som använder Hurtigruten som ett sätt att pendla och till exempel ta sig mellan bostad och arbete.

Personalen ombord är trevlig och serviceminded. Det finns en huvudmatsal, en á la carte-restaurang, en liten butik med kafeteria och smårätter och flera barer. Det finns ett bibliotek med böcker på flera språk och ett par spelbord, det finns även varma små pooler på soldäck samt bastu och träningslokal. Ska jag ge ett lite sämre betyg åt något (om det nu ska behövas) skulle det vara att informationen kanske inte är den allra tydligaste. Det krävs att en får leta och ta reda på mycket själv, men personalen är som sagt väldigt behjälplig och trevlig.

Utflykter och upplevelser

Det anordnas organiserade utflykter på flera ställen utmed rutten. Bosse och jag har valt att inte delta i någon av dessa, i stället tar vi egna promenader på de stopp vi gör. Hittills har vi promenerat i Ålesund, Trondheim och Bodø. Dessemellan sitter vi gärna i någon skön fåtölj någonstans på fartyget och ser landskapet tyst glida förbi. Det skiftar hela tiden, och upphör aldrig att fascinera. Kombinationen av det tystgående fartyget, avsaknad av en massa ljudbilder (spelas nästan ingen musik alls), avsaknaden av stress över att hitta någonstans att sitta och gott om tid, gör att det här är de vilsammaste dagar jag har upplevt på mycket länge.

Jag är väldigt, väldigt tacksam att få göra den här resan. Det är verkligen once in a lifetime.

HurtigrutenVi lämnar Bergen, vår utgångspunkt för resan.

Ålesund

I Ålesund la vi till mitt i stan, kändes det som. Ett fantastiskt väder för promenad och en god (och dyr!) öl på uteservering.

Trondheim

Trondheim var en trevlig bekantskap, vi besökte bland annat 1100-talskatedralen Nidarosdomen.

Polcirkeln

Så här ser det ut när en passerar polcirkeln till sjöss!

Bodø

När vi klev iland i Bodø kunde vi konstatera att allt var stängt och det var tämligen dött. En trevlig hamn och snygg graffiti var väl det som går att skriva hem om.

Nu är vi drygt halvvägs, jag återkommer med bilder från andra halvan av resan när vi kommit hem!

4

I går tog vi en tur till Old town för andra gången under vistelsen. Skälen var ett par stycken; dels hotades med mulet och regn hela dagen (dock kom inget regn förrän till kvällen), dels behövde vi lite omväxling och dessutom har Old town rätt kul shopping. Bland annat var vi på jakt efter en del frangipaniprodukter, och det kan jag väl säga att vi hittade...

På väg tillbaka hem stannade vi vid View point, åt lunch och njöt av utsikten.

Nu har både Sara och jag så vi klarar oss ett tag...

Nej, jag behövde ingen klänning. Men den här hängde där och ropade på mig, helt enkelt.

Jag tycker det är ett skönt och opretentiöst stök överallt här på Lanta.

Det finns något jag förknippar extra starkt med Thailand, och det är kokosolja. Jag älskar (den äkta) kokosdoften, och den är så himla bra för huden. När jag går på massage, får de väldigt gärna massera med kokosolja, och jag smörjer mig själv med det också nu när solbrännan djupnat lite och den första känsligheten är över.

Det känns fint att ge huden något naturligt utan tillsatser, gud vet vad det är i alla solkrämer en behöver använda innan huden vant sig vid solen. Oljan går bra in i huden och kladdar inte efter en stund. Den ger en svag doft av härlig kokos, inte en sån där stark, artificiell som en del solskydd har. Den gör huden nöjd, solbrännan jämn och har faktiskt också ett visst solskydd har det visat sig. Jag var lite skeptisk till det tidigare, men det kan jag numera skriva under på. Jag använder den även i håret som skydd för solen då och då.

Det finns egentligen bara en nackdel - den stelnar om det blir kallare än 24-25 grader, och funkar då följaktligen inte jättebra i pumpflaska... Det blev jag varse härom dagen, när jag behöll flaskan inomhus över natten. Vi har vår air condition programmerad på 21 grader för att få bra sömn, nämligen. Hädanefter får flaskan stå kvar ute på natten så den går att använda på morgonen.

Den är ju också ätbar, på den här flaskan står kaloriantal och den rekommenderas för bland annat detox.

Sa jag att jag gillar kokosolja?