De senaste månaderna har jag virkat, virkat, virkat. Världens bästa terapi! Att sen hänga på Facebookgrupper och Pinterest och få inspiration till nya alster, former och färger, gör att jag inser att även om jag slutade både arbeta och sova, skulle inte tiden räcka i alla fall till allt jag skulle vilja skapa.
Men jag är glad och tacksam att jag plockat upp det här igen, på riktigt den här gången. Nu släpper jag det inte!
Dödskalleduk
Under våren har jag utmanat mig själv och gjort en duk efter ett engelskt mönster. Mycket enklare än jag trodde! Virkad i ett rätt fint garn, 12/3, med en gammaldags virknål jag fått av min gammelfarmor – Boye nr 8. Dukarna blev knappt 50 cm i diameter.
Den vita fick Lotta, och den rosa blev present till svägerskan Teo.
16 februari, 2022 kl. 08:31
Hej såg den viskade rosa duk med dödskallar. var kan jag hitta mönstret eller köpa det
16 februari, 2022 kl. 12:07
Hej Eva! Mejla mig på hej@mariabjorkman.se så kanske vi kan lösa det.
14 juni, 2018 kl. 07:19
Fina dukar! Visst är virkningen rätt beroendeframkallande… Tack för kommentaren på min blogg! Jag har också läst att smygmaskvirkning kan vara ursprunget till virkkonsten, men att det är väldigt osäkert, det finns flera teorier.
14 juni, 2018 kl. 07:25
Hej, kul att se dig här! Ja, jag är helt klart beroende. Garn gör mig lycklig!