Att sitta på ett utedass, med vidöppen dörr. Att ha noll insyn, utan vara helt ensam. Att sitta där och höra fåglarnas kvitter och suset i trädtopparna, känna doften från den solvarma barrmarken och se den knallblå himlen.
Det, mina vänner, är livskvalitet!
Ja – det är något alldeles speciellt!
Väcker ljuva minnen från barndomens småländska torp med väl insuttet utedass till liv.
<3
Helt rätt – alltid öppen dörr på utedasset….utom möjligtvis under midsommarfirandet när ängen är fylld med firande människor. Då, och bara då är dörren stängd.
Haha, möjligen då ja!