I dag har jag kurerat en svår huvudvärk som jag är säker på hade med ”takhöjden” i dag att göra. När jag vaknade beslutade jag mig för att släppa alla måsten och stanna hemma och ta det lugnt. Det innebär att jag har vandrat mellan lättja på altanen och arbete vid köksbordet. Vid altanbesöken är det här den vy jag har haft.

I går kväll på väg hem tog jag en liten omväg för att besöka Tjaukle, detta miniparadis mitt på Gotland. Som så många andra platser är den som allra grannast just precis nu – när grönskan inte är riktigt fulländad och därmed så gränslöst färgstark att det gör ont i ögonen. Lägg till koltrastens sång, lärkans drillande bäckars porlande…

Det känns som om det var härom dagen vi frös och beklagade oss över den sega vintern och sena våren. Plötsligt är det full sommar. Jag vill uppmana alla att njuta så mycket ni orkar, det försöker jag verkligen göra!