Här på Ön har det varit ett tråkigt politiskt läge de senaste månaderna. Regionstyrelsens ordförande har fått löpa gatlopp för diverse ”affärer”, många rykten har cirkulerat och det har nog varit varierad substans i allt som påståtts. Mycket fakta har varit höljt i dunkel och lokalmedia har bidragit till ryktesspridningen genom att inte lyckats gå på djupet utan hållit skriverierna på en rätt ytlig nivå. Då fungerar det så att människor själva fyller i hålrummen, och då kan det bli precis vad som helst. Ryktena är ett faktum.
Själv vet jag för lite för att ha någon åsikt i sakfrågorna över huvud taget, jag har i princip bara en sak att säga om det hela; bakom varje ”affär” eller ”skandal”, bakom varje händelse och bakom varje politiker eller tjänsteperson finns en människa. En människa som du och jag, med känslor, ett dagligt liv med glädjor och vedermödor. En mamma eller morfar, en käresta eller bästa vän. Det tycker jag vi har ett gemensamt ansvar att tänka på innan vi stämmer in i skitpratarkören.
Härom dagen kom dock senaste numret av Gotlands fenomenala magasin Horisont, och det innehåller en 20 sidor lång artikel om en av dessa händelser som gjorde att regionstyrelsens ordförande lämnade sitt uppdrag. Djuplodande, undersökande, opartiskt, granskande. Många har kommit till tals, och sammantaget blir det nyanser av den tidigare helgrå filten som legat över hela historien.
Vi är lyckligt lottade på Ön, som har en tidskrift som Horisont, som ger djup åt det som händer lokalt. Skicklig journalistik, snygga bilder och behändigt format.