Jag missade ögonblicket när Svenska Akademins ständige sekreterare Peter Englund för första gången vred på det magiska handtaget för att inför världspressen tillkännage vem som vunnit årets nobelpris i litteratur. Men det gör ju inget, för media ser ändå till att man blir bombarderad med information i alla fall!

Som vanligt har jag inte läst litterturpristagaren, som i år heter Herta Müller. Men det kan jag mycket väl tänka mig att göra, inte en känsla jag alltid har inför det namn man blir presenterad varje år den här tiden. Nu ska jag de närmaste dagarna läsa in mig på henne, läsa om hennes böcker och sen bestämma mig för vad jag vill läsa. Är det någon som har läst henne, tar jag gärna emot era tankar!

Ofta skriver och berättar man ju om författare man gillar. Mer sällan om författare man inte gillar, vilket ju naturligtvis också finns. Därför ska jag göra ett undantag nu, och samtidigt en bekännelse – jag avskyr Ivar Lo-Johansson som författare.

Nu är det sagt, och jag står för det. Gillar honom verkligen inte. Bra språk; tja, kanske det. Intressanta människor och miljöer; möjligen. Angelägen historiebeskrivning; absolut. Men fy sjutton vilken osympatisk människa han verkar ha varit! Det är naturligtvis så att man ska högakta denna ikon och arbetarförfattare, men jag tycker han verkar vara en snobb, jag.

Därför bojkottar jag Ivar Lo. Så det så.