Fredagarna har blivit nästan heliga. För det mesta ser dom ut så här för mig, om inget oförutsett händer eller något faller utanför ramarna:

Jag arbetar på kontoret på förmiddagen. Klockan 12:00 har jag lunchyoga, i en dryg timme nere på stan. Tillbaka till kontoret för en lätt och sen lunch (oftast hungrig intill svimningsgränsen) och sen ett par timmars arbete i lugn och ro. Ingenting händer i regel på fredagseftermiddagar, och de flesta medarbetare har gått hem. Jag menar inte att de väsnas så förskräckligt, men det händer – och ska hända! – alltid mycket när det är många människor som arbetar samtidigt. I fredagseftermiddagslugnet får jag MYCKET gjort.

Medan jag sitter där, vet jag att hemma pysslar käre maken. Städar lite, planerar något gott att äta till kvällen. När jag slutar runt 16-tiden och åker hem, vet jag att där hemma väntar han och hunden, något gott i glaset, en sprakande brasa och något på spisen. Samt så här års även en veckofinal i Idol!

Kan man ha det mycket bättre än jag? Knappast.