Sen jag skrev sist har mycket hänt – våren har parkerat här, Wanja Lundby-Wedin har bestämt sig för att stanna på sin post (BRA!) och Annika Östberg lär vara på väg hem från kaliforniskt fängelse.
Själv har jag njutit en hel helg utan arbete; fredagkväll, hel lördag och hel söndag. Jag inte ens smygjobbade på söndagkvällen, öppnade knappt datorn på hela helgen. Jo förresten, googlade lite som ibland krävs när man löser kniviga korsord, men annars – nada! Hållit koll på mailen via min iPhone förstås, men ändå…
Kändes konstigt när jag åkte till jobbet i morse, det kändes som om jag varit borta jättelänge. Verkar ju helknäppt i själva verket. Men faktum är att arbete och fritid alltmer går ihop, och jag tycker nog det är rätt bra. Därför att det innebär en stor frihet, jag kan göra vad jag vill när jag vill. Behöver jag åka och handla påskägg en måndagseftermiddag och kanske tar en långlunch och gör lite annat som roar mig, så kan jag göra det. Det är värt sitt pris, tycker jag.
Nu börjar jag verkligen längta till skärtorsdagen, då Sara och Affe kommer ”hem” några dagar. Jösses, vad jag ska njuta av deras sällskap! Vi ska ha kul – äta gott, göra utflykter, ta promenader, prata, spela spel… Bara mysa. Och då blir det sannerligen inte mycket arbete heller, men det är ett enkelt val!
6 april, 2009 kl. 20:13
Så är det med våra jobb – arbete och fritid blir ibland till ett. Wanja ja – ibland gör hon mig arg, ibland tycker jag synd om henne och ibland blir jag imponerad av hennes envishet.