Varför är mina inlägg om obalans och mitt mående de mest lästa?
Obalans är intressant?
När jag ser tillbaka på statistiken på bloggen, är det ett inlägg som sticker ut ordentligt. Det är när jag söndagen den 7 augusti 2016 skrev ett långt inlägg inför kommande arbetsperiod efter semestern. En semester som varit väldigt speciell för mig, eftersom den ägnats till 100% åt att hantera det faktum att jag fått symptom på utmattning i början av sommaren. Jag satte mig ner och reflekterade högt och lågt, och det blev så galet uppmärksammat. När jag sedan har fortsatt att då och då uppdatera mig själv och omgivningen på min status, hur jag mår och hur utvecklingen framskrider, så har intresset hållit i sig. Jag har aldrig haft lika många läsare och visningar som på detta inlägg från 7 augusti, men jag har alltid toppar i statistiken på samma typ av inlägg.
Jag försöker förstå varför, men vet egentligen inte om jag kommit fram till något. Kanske igenkänning. I så fall säger det något om allmäntillståndet och inte bara om mitt eget tillstånd, tänker jag.
Min resa mot balans
Till slut bestämde jag mig för att samla alla mina inlägg på temat, på ett ställe. Det är det som blivit sidan ”Min resa mot balans” här på bloggen, en snabbväg in till mina inlägg om att komma ur – och tillbaka till – balans.
12 april, 2017 kl. 20:45
Hej,
Jag har också märkt att liknande inlägg på min egen blogg får en enorm trafik.
Kanske för att folk känner igen sig och därmed vill läsa inlägg som är lite mer utelämnande och där vi skriver om ämnen i vilka vi är sårbara…
Vidare tror jag, i alla fall i min situation, även att det finns folk här på mindre ort där jag bor som faktiskt gottar sig när någon annan är ur balans.
Ha en fin kväll!
Kram, Anneli
12 april, 2017 kl. 21:47
Hej Anneli! Tror du verkligen att det är så (alltså det sista du skrev)? Jag vill inte gärna tro att någon gottar sig, däremot kanske ens egen situation känns lättare när en ser att andra också är där?
10 april, 2017 kl. 08:38
Det är så skönt när någon vågar lyfta upp att man får må dåligt psykiskt. Det är så skönt när du och andra delar med sig och man ser att jag inte är ensam. Jag suger åt mig som en svamp och försöker ta till mig det som kan tillföra mig något på vägen, för det är en lång väg att vandra att hitta sig själv. Jag behöver också återkomma till dessa sidor för att komma ihåg och få det att komma in i mitt medvetna. Tack för att du vågar!
10 april, 2017 kl. 08:44
Jag har förstått att det är så Yvonne, att det är igenkänningsfaktorn som är stark. Jag ska bara försöka få in i min arma skalle också, att jag uppenbarligen gör skillnad för många genom att skriva om mitt mående! Tack för att du läser, så glad för det!
9 april, 2017 kl. 13:27
Jag tror det handlar om att få delar med sig av sådant här, öppet och ärligt under eget namn. För egen del är det liknande, t ex inlägg om separation och skilsmässa kontra särboskap, likväl som en reflektion om hur jag slutade ta den inre fajten som sticker ut i min bloggstatistik.
10 april, 2017 kl. 08:47
Du har nog rätt i det. Ibland har jag svårt att komma ihåg att mina berättelser hjälper och gör skillnad. Vilken ynnest egentligen, att få den möjligheten!
9 april, 2017 kl. 11:45
Mitt svar på din fråga: ”Har du någon teori om varför dessa inlägg blir de mest populära?”
Jag tror att fler och fler mår sämre och inte vet hur/vad/varför – många vet inte ens vad som är upp eller ner. Och stigmat kring att prata om dessa saker gör att många googlar. Och finner. Finner sådana personer som dig som delar med dig av hur/vad/varför. Och kanske tipsar de vidare, eller återkommer flera gånger för att låta orden landa inom sig.
Så är jag nyfiken på din egen teori….
10 april, 2017 kl. 08:53
Jag har mest förbryllats hittills, men börjar inse – efter alla reaktioner – att människor i liknande situation gärna får bekräftelse på att det är ok, att de inte är ensamma om sina känslor, och kanske också får ett och annat verktyg på vägen genom att läsa hur jag har det. Därmed inser jag att min – och andra som berättar – är jätteviktig. Känner stor ödmjukhet inför det.
9 april, 2017 kl. 11:03
Jag hoppas och tror att vi tar hjälp av varandra! Att läsa om någon annans upplevelse och strategi kan hjälpa en att förstå sig själv och hitta en väg i sin egen situation. Så bra att du delar!!
10 april, 2017 kl. 08:54
Tack snälla Åsa. Ja, jag har förstått att det nog är precis så.