Min resa mot balans

Jag är på väg att bli en så mycket bättre version av mig själv!

Balans

Den 18 juni 2016 fick jag akut lämna en jobbkonferens, då jag drabbades av så svår yrsel att jag inte kunde gå själv. Jag blev hemskjutsad, och liggande i några dagar innan jag var så pass att jag kunde ta mig till vårdcentralen. Det var en ”nära väggen”-upplevelse, ett resultat av att jag tagit o-hand om mig själv hela mitt liv fram till dess. Jag har alltid högpresterat, jag har alltid ställt hårda krav på mig själv och varit en sorts perfektionist. Otålig och resultatinriktad. Det gick jättebra i 35 års yrkesliv, men till slut sa tydligen kropp och knopp ifrån.

Ändå fortsatte jag som tidigare. Nästan. Jag kände ju att det inte var som det brukade, och att jag inte kunde prestera på topp. Men jag försökte. Och försökte och försökte. Sommaren 2017 höll det inte längre. Jag kom till vägs ände, och tvingades bestämma mig för att göra ett vägval. Även det trodde jag att jag själv skulle kunna styra, bestämma takten och upplägget för. Som med allt annat i mitt liv! Under hösten 2017 blev jag dock varse att universum tyckte annorlunda. Jag blev  heltidssjukskriven med diagnos utmattningssyndrom. Känns fortfarande väldigt konstigt för mig att skriva det och uttala det.

Redan tre år tidigare, hade jag skrivit det här blogginlägget – Hur hanterar en sin gränslöshet? – som var ett tydligt rop på hjälp. Och jag har hittat fler inlägg som skickar starka signaler om vad som håller på att hända med mig. Många såg det, och försökte prata med mig. Men jag vet ju att den Maria som skrev det där för tre år sedan, inte lyssnade på sin omgivning. Det spelade liksom ingen roll vad vänner och familj sa. Jag blev förbannad på dom.

 

En resa mot balans

Under sommaren 2016 började jag publicera några blogginlägg om det här, och fick en helt osannolik respons, ett fantastiskt gensvar. Jag har valt att på den här sidan samla blogginläggen som är relaterade till min sjukdom/obalans tillsammans med min resa mot tillfrisknande och mot att bli en bättre version av mig själv. Kanske kan det hjälpa någon, hoppas det kan ge tröst och tillförsikt till någon annan. Jag vet i alla fall att det hjälper mig att skriva om min resa då och då.

Tack för att du läser!

Hon är inte helt enkel att ha att göra med, den där Maria – 26 juni 2016
Jag är inte sjuk. Bara lite o-i-form – 18 juli 2016
Ett semesterbokslut – den osminkade verkligheten
 – 7 augusti 2016
Radiointervju i dag, då
 – 10 augusti 2016
Att tappa fotfästet – 31 augusti 2016
Binjurar – lustiga små krabater – 8 september 2016
Solhälsningarna får vänta ett tag till – 9 september 2016
Jag har alltid varit en human doing – 13 september 2016
En.Sak.I.Taget – 19 september 2016
Hur är det? – 10 oktober 2016
Jag är min egen värsta fiende – 23 oktober 2016
Saker du önskar att andra förstod när du drabbats av utmattningssyndrom – 8 november 2016
Livräddning – 4 december 2016
Med försiktiga steg tar jag mig an januari – 8 januari 2017
Är min energi verkligen på väg tillbaka? – 11 februari 2017
Två steg framåt, ett steg bakåt – 25 mars 2017
Jag tror jag vågar säga att det känns bättre – 30 april 2017
En stöttande omgivning är A och O – 20 maj 2017
Det finns beslut. Och så finns det beslut. – 29 juni 2017
Comme ci, comme ça – 18 augusti 2017
Åh, så mycket värme jag möter! – 17 september 2017
Upptäcker kravlösheten – 28 september 2017
Ooops… jag kan visst inte styra allt! – 6 oktober 2017
Jag har utmattningssyndrom – så här är det för mig – 15 oktober 2017
Med facit i handen – 12 november 2017 och 12 november 2014
Jag letar efter min egen takt – 2 december 2017