Det börjar nu bli många år sen jag levde mitt i mitt utmattningsrillstånd, men sviterna av det lever jag fortfarande med och får kanske forttta göra. Det är hanterbart, och också bra för mig.

Nu har jag också levt ett arbetsledigt liv i snart ett år, och därmed haft ordentligt med utrymme för reflektion och egenvård. Dagarna före jul 2024 tog jag ut den semester jag hade kvar som räckte fram till 63–årsdagen i februari, då jag sedan länge hade bestämt mig för att avsluta förvärvsarbetet, sluta hyra ut min tid för att återta och äga den själv. Jag trodde på idén då, och har blivit än mer övertygad under året som gått.

Utrymmet som uppstått är såväl tid som rum, på något sätt. Tankarna får plötsligt plats, knuffas inte ständigt undan av saker som ”måste” göras. Det finns också plats att känna efter. Förr har jag tänkt att man inte SKA känna efter för mycket, det är enklast att ignorera signaler från kropp och knopp. Det visade sig som bekant vara en rätt kass strategi.

Men att känna efter är inget annat än att lyssna på sig själv; på signalerna från kroppen och på känslan i magen och hjärtat. Observera, notera och fundera över vad det betyder. Möta det och göra något åt det, istället för att ignorera, vifta undan och intala sig att det är oviktigt. Detta har utrymmet jag fått, lärt mig.

Ta det här med tempo och brådska. Numera promenerar jag långsamt. Effekten blir en känsla av lugn, eftersom jag signalerar till nervsystemet att allt ÄR lugnt. En annan följd är att jag upplever allt så mycket tydligare; dofter, ljud, synintryck. Bara vinster! Jag promenerar inte för att få upp flåset, flåsat har jag gjort tillräckligt. Det enda som händer om jag ökar tempot är att jag får stresspåslag, det gäller att kunna skilja på hjärtklappning och hjärtklappning. Att agera långsamt får mig också att tro/inse att jag i själva verket har gott om tid. En skön känsla.

Det är dessutom en smått fantastisk upptäckt att knappt något tar längre tid även om det utförs långsamt! 

Så jag övar varje dag på långsamhet i allt jag gör. Vackert ord eller hur; ”långsamhet”.

Bild: Pixabay