Länge nickade jag lydigt så fort någon talade om – eller jag läste någonstans – att det är bra för människan att tillåta sig att vara offline ibland, att koppla ner för att kunna koppla av. Detta ständiga skärmtittande är inte bra, det stressar. Det är en ”sanning” som jag har hållit med om i flera år. När min välmenande omgivning har rått mig att ta paus från ”Internet:andet”, bloggandet, interagerandet i sociala medier, så har jag skamset böjt huvudet och erkänt; ”ja – jag ÄR hopplös”.
Men vet du vad – jag pudlar totalt! En helomvändning, är vad jag gör. Nu kommer jag ut ur garderoben som den som insett att det är när jag INTE har bra uppkoppling som jag blir som allra mest stressad.
Så här: i stort sett allt kräver uppkoppling mot Internet i dag, antingen vi vill det eller inte. Jag är en digitalentusiast, som använder datorns, iPadens och iPhonens appar till det mesta. Jag har min blogg, jag är aktiv i sociala medier och det är en helt naturlig del av mitt liv numera. Det stressar mig inte, det är avkopplande! Nu på semestern bloggar jag varje dag, bara för att jag tycker det är roligt och för att jag har tid till det. Jag arbetar med min hemsida, jag förkovrar mig på nätet för att lära mig mer, jag tycker det är roligt. Jag släktforskar när andan faller på. Det är ett av de bästa sätten att koppla av, för mig. Att vara uppkopplad.
Jag vet vad jag pratar om. Käre maken och jag har bott på åtskilliga ställen (tillfälligt, men ändå), där uppkopplingen haft övrigt att önska, den har varit om inte obefintlig så åtminstone ytterst begränsad i såväl tid som rum. När vi hyrde ett pörte i Hörte ett par somrar, fick vi traska ner på stranden och bakom en speciell sandbunker gick det att få kontakt med den digitala omvärlden. Snacka om stressande! Eller som förra året där vi stod med husvagnen – seeeeeeg uppkoppling. Den ååååååt batterier så till den milda grad att vi till och med lyckades ladda ur bilbatteriet medan vi laddade våra enheter. Det kallar jag stressande.
Men nu i vår sommarstuga, är det jättebra mottagning. Närhelst vi känner för det, kan vi ta fram någon av våra enheter och det fungerar. Jag kan blogga, släktforska, googla… Inte bakom en sandbunker och inte bara vid en speciell tidpunkt. Utan var som helst, när som helst. Sanningen är, att när vi letat sommarstuga är bra mottagning ett kriterium vi haft, och där vi varit och tittat så har jag alltid tagit upp mobilen för att kolla. Vi skulle aldrig köpa ett ställe, där vi vill tillbringa åtskilliga veckor per år, utan perfekt mobilmottagning. Till det är den digitala världen alltför mycket en del av vårt liv numera.
Lämna ett svar