Så var vistelsen i Lunda över för den här sommaren, vi har haft riktigt härliga dagar. Umgänge, sol och värme. När vi skulle hem hade vi i vanlig ordning glömt hur det är att åka på Gotlandsbåten mitt i sommaren, och tittade gapande på alla hysteriska turister som tutade och körde om varandra i färjekön. Denna rädsla att inte komma med, denna strävan efter att vara först på och först av.

Hemma väntade dignande hallonbuskar, där hallonen börjat ramla av. Så fort det går när det väl börjar mogna! Jag plockade det allra mognaste, runt 5 liter härliga söta bär. Gott i morgongroggen och tillsammans med vaniljglass, nu fyller vi på i frysen.

Från Lunda fick vi med oss en ledsen magnolia, som aldrig har trivts där. Fel växtzon, säger expertisen. Vi blev erbjudna att adoptera olycksbarnet, och nu har det fått sin nya hemvist i vår gräsmatta. Här kommer den att trivas, där den står som välkomstkommitté tillsammans med forsythian vi fick av mormor för två år sedan.

Lite skönt att vara hemma, faktiskt!