I dag startade vi ett lag i stegtävling via Internet, på jobbet. Det är tredje året tror jag, som vi gör det. Man anmäler sig på http://www.tappa.se/, betalar avgift och får var sin stegräknare. Sen ska man gå till någon stad i Europa, just nu är det Prag som gäller. Man kan följa laget, eller sin individuella insats via hemsidan. Man tävlar ihop med andra personer och lag i hela landet. Andra aktiviteter genererar också steg, och man kan vara riktigt duktig om man både promenerar och till exempel jympar, simmar eller något annat. Minst 10.000 steg om dagen är ett bra riktmärke (även för att gå ner en smula i vikt, sägs det), och i dag kom jag upp i över 19.000!

Inte bara genom promenad dock, utan genom en timmes jympa också. Duktigt, Maria!! Men så blir jag lite fundersam när jag går in på hemsidan och ser att den som leder den individuella ligan har gått exakt 47.000 steg i dag. Eh…. För att komma upp i det måste man vara minst brevbärare med dubbla pass, skulle jag tro. Och hur kan det bli EXAKT 47.000? Finns det fuskare även i den här ”branschen”?

Var på en föreläsning med Kay Pollak i dag, som handlade om att växa genom möten och att välja glädje. Jag har läst båda böckerna, och sett videoföreläsningen. Det kan vara en starkt bidragande orsak till att jag ägnade de tre timmarna åt att önska att jag var nån annanstans. Satt och tänkte på annat, gjorde att göra-listor, skrev ner viktiga saker i kalendern, kollade mail… Hur närvarande var jag på en skala?

Hans budskap är angeläget och universellt, och jag hoppas verkligen att mina medarbetare tyckte det var värt tiden och att de fick sig en och annan tankeställare. Jag kan rekommendera alla som inte har gjort det redan, att läsa hans böcker. Däremot anser jag att han är lite jobbig att lyssna till, han har så mycket åtbörder för sig. Upprepar sig, fnissar och utstöter konstiga ljud…

Nu ska jag gå och titta på ”Efterlyst”!