Jaa, en kan ju fundera på hur lång sommarvila jag inbillar mig att jag har, men det är samma sak inför varje ledighet – hoppfullt och naivt samlar jag ihop allt jag inte hunnit läsa (och lägger gärna till lite mer) och inbillar mig att hinna göra det under ledigheten. Det är som om jag är livrädd att bli utan läsning, så jag samlar på mig likt en ekorre. De enda gångerna jag har kommit i närheten av att boktraven börjar ta slut är när vi haft våra långa vintervistelser i Asien, men under en vanlig sommarsemester? Nä.
I år är inget undantag. Det här är ändå inte allt jag tror jag ska hinna igenom före den 8 augusti, det finns lite till. Herregud. Märk väl – det är inget stressmoment längre, det var många år sen jag desssutom lät mig stressas av all avkopplande litteratur som låg och väntade. Men det är ett utslag av obotlig optimism, naivitet och skevt tidsbegrepp!
Lämna ett svar