Nog blev den något alldeles extra, den här midsommaraftonen. Vädret hade nog helt missat att det var midsommar; jag minns inte att jag varit med om en så varm och skön midsommarhelg ever. Troligen har det hänt nån gång under mina 54 år, men nog har kylan och blötan dominerat, alltid.
Jag har fått vila, njuta, läsa, virka, lösa korsord och bara vara. Dessutom har jag haft världens bästa sällskap – käre maken. Mer kan jag knappast begära. Tack!
Lämna ett svar