”Så går en dag ifrån vår tid, och kommer aldrig mer…”

Våren bedövar och berusar, förundrar och helar. I dag har käre maken ägnat sig åt valupptakt, medan jag höll mig hemma. Jag städade, sällskapade med jycken, jobbade lite med foton, arbetade, tvättade – i en salig blandning. Skönt och avkopplande trots att det var lite måsten. Framåt eftermiddagen vågade jag mig ut på altanen, trots nordostliga kyliga vindar som snodde runt husknuten. Så länge solen höll sig framme var det skönt!

När Bosse kom hem tog vi var sin drink, och så småningom tände han grillen. Nu är jag mätt på marinerade lammspett och rött vin, och snart ska vi heja på Malena i Moskva.

Jag har sagt det förut, men det tål att påminnas om; jag har det förbaskat bra!