Jag är skaldjursallergiker. Det stoppar emellertid inte mig från att delta i kräftskivor!
I går hade vi en på tu man hand, käre maken och jag. Myyysigt. Medan han sörplade kräftor, så mumsade jag på paj och nachosplock. Kanske inte riktigt samma stämningshöjare, men det funkar för mig. Och till detta den lilla nubben, förstås! Alla andra attribut fanns där också; snapsglasen med kräftor på, snapsvisor, värmeljushållare i form av en kräfta och inte minst månlyktan över bordet. Hattar och förkläden hoppade vi dock över.
Vanligtvis brukar Bosse nöja sig med att köpa en kartong kräftor och glatt smaska i sig dom som dom är. Men i torsdags tvingade jag honom att titta på sista avsnittet av ”Sommar med Ernst”, och då bjöds på ett spännande kräftrecept. Bosse nappade direkt, och testade det i går. Det handlade om att marinera de färdigkokta kräftorna i lime, vitlök, chilipeppar, rapsolja och flingsalt. Sen woka det hela för att få dom varma, ett dygn senare. Jättegott, löd omdömet!
Kräftskivan avslutades med ett par omgångar byggkasino. Jag vann, båda gångerna.
Sammanfattningsvis en riktigt bra kväll!
17 augusti, 2009 kl. 17:27
Hej Viola, kul att du tittar in på min blogg. Varmt välkommen! Ja, visst är det avkopplande och kravlöst att blogga, det tycker jag också. Kul att få skriva av sig ibland!
Annika – bästisar??? Du med mig skämta aprilo!!
17 augusti, 2009 kl. 13:37
Så nu är Bosse och Ernst bästisar då? 😉
Kul att kräftorna blev lika goda som de såg ut. Måste nog testa…
16 augusti, 2009 kl. 20:31
Hej Maria!
Det låter gott Ernst recept på kräfter men oj vad det verkar jobbigt.
Jag äter kräftor en gång om året och då gillar jag dem naturella.
Jag åt kräftor igår, der bästa jag ätit på många är. De var fångade i Hjälmaren.
Jag har läst lite i din blogg.
Intressant det du skriver om bloggar. Jag funderar ibland precis som du. Varför bloggar man. Ja, det finns nog lika många svar som bloggare.Jag har bloggat ett halv år och ibland tänker jag sluta, Men det är rätt avkopplande att sätta sig vid datorn ett tag – läsa eller skriva. Det känns kravlöst – inget man är tvungen till. Jag är föreningsmänniska och där är det en massa måsten, fastän men valt det själv.
Ha det så bra. Viola
16 augusti, 2009 kl. 18:47
Men kräftskiva kan ni ha ändå, eller hur? Går utmärkt på två, varav endast en sörplar kräftor!
16 augusti, 2009 kl. 18:31
Ååååh, det lät jättegott! Här i huset är det jag som gillar kräftor och Roine som inte gillar dem.