Tillbaka efter flera dagars tystnad. Tror i och för sig inte att det är så många som saknar mig här – har nog inte lyckats bredda läsarskaran särskilt framgångsrikt – men ändå.

Veckan har varit fylld av inte bara arbete utan också kvällsmöten. Därför har tiden inte riktigt medgivit häng framför datorn de få vakna timmar jag tillbringat hemma. I går var det extra körigt, hör bara här:

Frissan, massage, solning och yoga. Allt på samma dag!

Jag är oerhört lyckligt lottad som har ett arbete som tillåter mig att styra min tid nästan helt hur jag själv vill och behöver. Jag kan ta några timmar på en vanlig torsdag för egen tid, i gengäld måste jag naturligtvis använda annan tid för att få saker som måste bli gjorda bli just det. Gjorda. Men det är ändå en frihet att få göra det när man vill. Arbetet innebär nästan dygnetrunt-engagemang, det är nästan oundvikligt att alltid bära det med sig. Men det är inte tungt.

Fast – just nu är det lite tungt, handen på hjärtat. Vi har besparingsbeting på oss, och jag måste hitta lösningar på personalsidan inför 2010 antagligen. Alltid svårt. Det kommer att bli en bra lösning, det är jag helt övertygad om, men ändå. Vägen dit är krokig, sorglig och svår. Och det är jag som måste gå först. Ledarskapets baksida.

Men – på det hela taget är jag glad och nöjd med min lott. Det goda överväger, så att säga.

I dag till exempel, sitter jag hemma för att försöka författa verksamhetsberättelse. När jag behöver tänka, lyfter jag bara blicken några centimeter, och fångas då av hackspettens ihärdiga knackande i ett gammalt äppelträd, och småfåglarnas kalasande på talgbollar och frön. Samtidigt flödar fin pianomusik ”live” från nedervåningen, eftersom Bosse är hemma. Vilken inspiration, jag har det verkligen bra!