Kerstin som jag delade snövädersupplevelsen med härom dagen, hade en fundering som jag sa att den borde hon blogga om. Eftersom hon inte bloggar (än), så snor jag funderingen.
Varför heter det presentbutik? Vem bestämmer vad som är presenter? Bestämmer jag inte själv när jag handlar om jag ska ge bort det jag köper eller behålla det själv?
Mitt eget svar på problemet är att det som finns i presentbutiker är sånt skräp man inte vill ha själv, utan hellre ger bort.
21 december, 2009 kl. 21:45
Hej Christian! Välkommen hit, och tusen tack för vänliga ord. Och framför allt tack för tips om din blogg, den kommer jag allt att studera närmare. Jätteintressant!!
21 december, 2009 kl. 21:34
Jag håller nog med dig Maria. Man går till en presentbutik när man ska köpa något till någon som redan har allt (de flesta av oss) eller som kan köpa det den vill. Därför blir det oftast "skräp" man köper. Därför tror jag att det blir vanliga att köpa presenter med gott samvete. Som min blogg Ekoprylar handlar om och sedan kan man ju köpa en get och regnskog och sånt bra nuförtiden! Inressant blogg du har för övrigt!
/Christian
21 december, 2009 kl. 15:17
Annika – i dag ser nog de flesta presentbutiker annorlunda ut. Det finns ju mycket kul grejor, men också massor med krimskrams och skräp. Apropå den enkla livsstilen, apropå feng shui, apropå… you name it!
Javisst Pia, så kan man ju faktiskt komma undan!
20 december, 2009 kl. 20:29
Men då kan man väl säga att man köper en present åt sig själv 😉
Fin bloggbakgrund! 🙂
20 december, 2009 kl. 17:56
Ha ha, fast det finns (fanns?) presentbutiker som i huvudsak säljer (sålde?) glas och porslin.