Dagarna kommer och går, här i Skogsbo. Eftersom vi bestämde oss för att rensa bort allt ur kalendern dessa semesterveckor, just för att kunna ta dagen som den kommer, blir allt en stilla lunk. Jag älskar´t. Jag behöver´t. Just nu när jag skriver det här, ligger jag i hängmattan. Det susar lite i barrskogen runt om mig, det dunsar ner en och annan kotte från tallarna. Luften är ljummen som balsam, och vinden bär med sig en doft av solvarm tallbark. Inom räckhåll har jag en Sitting Bulldog, det vill säga en väldigt god IPA från Gotlands Bryggerier. Jag kan knappast begära mer av livet än vad jag får just nu.
Ungefär så här ser mina dagar ut:
Vi vaknar nästan alltid sisådär runt 6-tiden. Men då har vi också sovit rätt länge, vi går och lägger oss tidigt här ute. Så himla sunt, varför kan jag inte alltid göra det? Käre maken går upp och fixar kaffe på sängen åt mig, efter att jag också har fått en balja varmt citronvatten som jag alltid börjar dagen med. Så har jag det varje morgon, inte bara under semestern… Lyx? Jajamensan! Medan jag sörplar på mina drycker, läser jag. Först lite diverse nytt på paddan, i såväl tidningar som bloggar och sociala medier, sen blir det pågående bok. Jag ligger kvar så länge som min kropp tycker att den vill.
Den här semestern har jag börjat meditera. Jag vet att det är bra för att stilla sinnet, men jag har aldrig på riktigt kommit in i det tidigare. Jag har alltför svårt att stilla mig och fokusera, därför har jag inte tagit mig tid. Nu har jag gett mig DEN på att göra det till en bestående vana, eftersom jag behöver det. Just det faktum att jag har svårt att stilla sinnet, talar sitt tydliga språk. Jag har en jättebra app som jag tar till hjälp, som heter Mindfulness. Det finns introduktioner, guidade meditationer i olika tidsspann, och du kan sätta ihop egna. Jag har nu gått från 5-minuters, till 10 minuter varje morgon. Jag kommer att öka på. Hur det går? Tja… sådär tror jag. Det är fridfullt för stunden, än har jag nog hållit på för kort tid för att det ska märkas i det stora hela. Men som till exempel i morse gick det inget vidare, jag var alldeles för splittrad och ofokuserad. Men jag gör det ändå. Jag tror att det är nyckeln. Att bara ta mig den där stunden, oavsett hur jag tycker att det går!
Sen är det en yogastund, på mattan som jag rullat ut på altanen. Det är ju tacksamt just nu, när vädret är så sagolikt! Yoga är så bra för kropp och själ, att alla borde praktisera det.
Det är perfekt med frukost efter detta, och sen tar jag min entimmespromenad i grannskapet. Hörlurar på, med podradio då jag lyssnar till P1:s sommarprogram i efterhand.
Resten av dagen bjuder på lite av varje i stilla ro; lite bokläsning, virkning (håller på med gardinkappor till stugan som än så änge är dystert gardinlös), kanske behöver vi åka och handla, någon fikastund tillsammans. Hängmattehäng och bloggarbete. Mycket tanke- och skrivarbete, där jag fnular en hel del över förhållningssätt och rutiner i framtiden. Käre maken snickrar, målar, förbättrar, röjer gräs och sly, kopplar av med lite golf…. kort sagt njuter på sitt sätt.
Till middag blir det nästan alltid något grillat, gott och superenkelt. Ett glas vin eller en öl, och lite prat. Sen har ju vädret varit nådigt hittills, så vi har kunnat sitta ute till det har börjat bli lite kylslaget och rått. Sen går vi som sagt rätt tidigt till sängs.
Så här tuffar våra dagar på här ute. Vi trivs och jag är innerligt tacksam över att vi hittade den här stugan på den här platsen just till den här sommaren när jag behövde den som bäst.
Lämna ett svar