Det tog två veckor för mig den här gången att landa ordentligt på semestern. Jag brukar få påminna mig själv varje gång att ge mig åtminstone en vecka att vänja mig vid att vara ledig, vid värmen och det nya tempot, vid de hårda sängarna (som jag så småningom älskar). Men efter en vecka här var jag fortfarande trött och lite håglös. Dock när det härom dagen hade gått två veckor börjar jag känna mig hyggligt på banan. En sån oerhörd ynnest då att faktiskt ha fem veckor här, tänk om det vore en tvåveckorssemester som de flesta har!

Vi gör inte så mycket, och det är ju själva grejen med att vara här. Jag behöver så väl det här mellanrummet som uppstår när jag kommer långt hemifrån och vet att jag är ledig från såväl arbete som uppdrag. Ledig i tanken är jag inte helt, men ledig från yttre och inre förväntningar. Det är gott nog. Och detta mellanrum gör att det skapas nya tankar och föds nya idéer. Nya projekt startas och lusten kommer tillbaka. Men för det krävs mellanrummet. Dagarna är så varma, solen så het och luftfuktigheten väldigt hög, att en inte orkar aktivera sig förrän framåt kvällen. Att ligga och sola är inte att tänka på, däremot bor vi på en strand som är fantastisk att promenera på i strandbrynet då det oftast svalkar lite. Och blir det för varmt är det bara att doppa sig!

En vanlig vardag i vårt liv just nu kan se ut så här:

Vi vaknar vid 6-tiden, då är det fortfarande mörkt. Vi hör bakom gardinerna och glasdörrarna att tuppen gal och fåglarna börjar tjattra i buskagen. Vi drar ifrån gardinerna och öppnar dörrarna och ligger kvar i sängen och ser dagen vakna.

Sen tar vi en god stund på vår altan med att läsa nyheter och vad som hänt hemma medan vi sovit. När vi vaknar är det ju midnatt hemma. Vår omvärldsspaning ackompanjeras av tre tillbehör; magmedicin (en hutt av något slag), en kopp kaffe och ett glas vätskeersättning. Därefter tar vi morgonpromenaden på stranden, alltid lika spännande att se hur högt vattnet är. Tidvattnet gör stor skillnad på strandens karaktär, och det ändras mycket under dygnet. Promenaden avslutas med ett havsdopp. Vi går de 30 m tillbaka till vårt hus för att duscha av oss saltvattnet och äta frukost.

Förmiddagarna tillbringar vi gärna i palmskugga på stranden, med bok och korsord. Någon promenad i vattenbrynet kan det också bli som sagt, och ett och annat dopp. En lätt lunch tar vi oftast hemma, och sen stannar vi där några timmar. Är det en riktigt varm dag svalkar vi oss gärna inomhus där vi har den rätt nödvändiga ac:n. Kanske går vi och tar en massage nånstans, på stranden eller uppe på gatan. Det kostar 75-100 kr för en timmes helkropps. I sanningens namn ska sägas att kvaliteten varierar, men en lär sig efter ett tag till vem det är värt att gå. Men bara att ligga där under tak på stranden och bli ompysslad medan en lyssnar på havet! Behöver inte vara perfekt massage då.

Framåt kvällen tar vi dagens soppåse och går upp och ställer den på trottoaren, den blir hämtad under kvällen. Källsortering är bara att glömma, allt kastas tillsammans. Sen knallar vi ner på stranden och går till någon av restaurangerna för att äta middag tillsammans med en Chang eller ett glas (kallt) rödvin. Det är ingen partystrand det här, och det passar oss utmärkt. Vi är rätt kvällströtta när vi är här, och kommer i regel i säng vid 22-snåret efter att ha hängt en stund på altanen med levande ljus och kanske ett parti vändåtta eller läsning. Kortleken har vi med oss lite överallt, det kan hända att vi får för oss att ta en match även när vi sitter på en restaurang.

Ibland bryts den här rutinen av något annat, härom dagen hyrde vi en bil och åkte runt, t ex. Förra helgen tog vi två nätter på en av grannöarna. Någon kväll tar vi taxi till en annan strand eller till staden, Nathon, för att äta och se något annat. Men mest är vi hemma och njuter. Av klimatet, av att vara lediga och av varandras sällskap.

Jag behöver det här SÅ mycket, och är oändligt tacksam.