Vi har sovrumsfönstret på vid gavel varje natt, än så länge. När jag slår upp ögonen på morgonen är det detta jag ser; solen som går upp över åkrarna. Jag hör kornas krasande idisslanden snett nedanför fönstret och känner så den ljuvliga sensommarluften som letar sig in genom gardinerna.
Jag njuter, njuter.
Jamen Eva, flytta till Gotland vet ja! Här har vi inga spindelmän vad jag vet. Däremot en del stora spindlar. Särskilt på hösten…
Dagtid är jag glad och obekymrad, inte nattetid. Jag var väldigt trygg i lägenheten tills en vän visade hur lätt han skulle kunna klättra upp – bussigt eller hur! -så ingen balkongdörr men kanske ett litet fönster? I synnerhet nu när jag flyttar till det tysta rummet mot gården.
Så vackert Maria och helt fritt från insyn kan man säga!
Vi sover med fönstret på glänt och bor på nedre botten. Vill spindelmannen komma in behöver han inte ens anstränga sig! Så jag säger som Maria – öppna upp Eva!Några idisslande kor utanför har vi inte utan jag får nöja mig med T som gnisslar tänder ibland.
Ha ha, jag skulle bli mycket förvånad – för att inte säga en smula imponerad – om han klev in genom vårt sovrumsfönster. Han hittar garanterat inte hem till oss.
Men Eva – öppna fönstret igen. Varför skulle han komma just hem till dig!
Har du läst i tidningen om spindelmannen i Stockholm som klättrar på väggarna och tar sig in genom öppna fönster och balkongdörrar på nätterna – nu stänger jag till och med badrumsfönstret och sover för djupt av syrebrist, så är det med överlivlig fantasi.