Ännu en gång har jag fått ett pris för min blogg, och det värmer och gör lika gott varje gång. Tack snälla rara Ulrika, för den! Att Ulrika alldeles nyss har hittat mig gör inte saken sämre. Stolt, känner jag mig nu!

Uppgifterna man ska ta sig an när man fått den här är två: dels ska man berätta sju saker om sig själv som man tror är okända för läsarna, dels ska man skicka vidare utmärkelsen till sju andra bloggare. Men jag tänker fuska med den saken, eller rättare sagt göra det annorlunda. För jag tänker så här:

Nästan varje gång jag öppnar datorn och skriver ett inlägg här på min blogg, yppar jag något ni inte kände till förut. Varje gång gläntar jag på en ny dörr, eller öppnar en lite mer än tidigare. Jag bjuder hellre på mig själv på det sättet, för då tror jag också bilden blir mer rättvis. Så den som vill veta mer om mig; följ bloggen så följer det automatiskt!

Samma sorts resonemang för jag när det gäller att skicka vidare – det var inte så länge sedan jag gjorde det, skickade vidare en utmärkelse till sju bloggar jag tycker är utmärka på olika sätt. Det är fantasilöst att skicka den här vidare till samma, utan jag vill gärna uppmärksamma fler. Men jag tar samtidigt tid på mig att lära känna nya bloggare, och det tycker jag man ska får göra. Dessutom tvingas jag begränsa mitt bloggföljande, annars tenderar det att ta över mitt liv för det är så roligt, så jag närmar mig nya bloggar långsamt. Hittar jag någon jag gillar extra mycket, ja då blir jag följare och kan så småningom också rekommendera den. Men jag vill inte bara rekommendera eller ge utmärkelser av slentrian. Kontentan blir alltså även här: följ min blogg, och du kommer på sikt att få tips om nya läsvärda bloggar.

Hoppas du Ulrika som gav mig den här fina gåvan accepterar detta mitt resonemang!

Den här helgen har jag varit ovanligt mycket ute på nätet och kunnat följa alla mina vänner på Facebook, själv varit aktiv där, läst ikapp bloggar, bloggat själv och dessutom förändrat utseendet på min blogg. Tyckte det var dags efter ett år, hoppas ni gillar min nya outfit!

Orsaken är att jag har haft en helg helt för mig själv (och hunden och katten förstås), eftersom käre maken är bortrest hela helgen. Det betyder inte att han brukar hindra mig, men då fylls tiden av andra saker man gärna vill göra. Nu har jag rått mig själv hela helgen, och då har jag jämte det arbete jag känt mig tvingad att göra också prioriterat att surfa en hel del. Det är kul, bildande och uppslukande. Det ena ger det andra, man hittar en sida som länkar vidare till en annan och så vidare. Jag har jättesvårt att sluta!

Annars har jag den sista tiden inte känt att jag har hunnit med den här delen så mycket som jag velat, förutom den jobbrelaterade delen (ABF Gotland finns bl.a. på Facebook, och sånt måste skötas). Jag har mycket att göra med arbetet helt enkelt, det tar hemskt mycket tid av mig. Sen är det trots allt hem, kär make och husdjur som måste gälla den största delen av resterande tid. Så den här platsen i universum får stryka lite på foten mellan varven, men det är tryggt att veta att den alltid finns att komma tillbaka till.

Namaste!