Redan för några år sedan bloggade jag helt kort om att min nya strategi var att vara ledig på helgerna, och i synnerhet söndagarna skulle bli vilodagar. Över huvud taget kan jag se i backspegeln att jag i många åt haft mer eller mindre seriösa funderingar på att jag har för mycket, att jag behöver tagga ner… Det har ju gått så där, får jag väl säga.
Att planera och fylla helger
Jag har fått nya insikter om vikten av vila och återhämtning. Med det inte sagt att jag helt har lyckats inlemma det i mitt liv som vore önskvärt, men jag är faktiskt på väg att lära mig. Jag blir allt bättre.
Men det här handlar inte om mig, det handlar om oss alla. Vi behöver alla återhämtning och vila, mycket mer än vi själva tror. Det är så mycket vi ”måste” göra jämt, eller så vill vi göra saker hela tiden. Vi bävar lite för att det ska bli tomt och stilla, för vi har glömt hur det är. Vi förvärvsarbetar hela dagarna i veckorna, vi sköter våra hem, och sen fyller vi våra helger till brädden. Antingen med sånt vi inte hunnit göra i veckan eller också med social samvaro, fritidsintressen med mera. Sånt som ju också är viktigt för att vi ska må bra, men vi mår inte bra om vi trycker in det och därmed inte skapar någon som helst tid för oss själva och tid för vila. Då får det helt motsatt effekt.
Att planera helgerna in i minsta detalj, att slå upp sin kalender och se att helt tomma helger är sällsynt… det ger numer mig starka stresskänslor. Det spelar ingen roll att det står trevliga saker där. Trevliga saker är något väldigt bra när de dyker upp då och då. Men när det är trevliga saker varje helg, ger det åtminstone mig lite andnöd nu för tiden.
Spontanitet
Jag har dessutom varit expert på att lura mig själv. För även om det inte har stått något i kalendern, det har sett så där skönt och befriande tomt och ledigt ut, så har jag haft listor i huvudet på vad jag borde få gjort nu när jag inte är på jobbet.
Om jag någon gång på senare tid – sen jag har blivit lite visare – faktiskt har undvikit inbokningar och inre listor, så har jag funnit när helgen är slut att jag faktiskt fått lite gjort i alla fall. Det har liksom hänt ändå, utan att jag bockat av det på nån to do-list, och det har kommit helt spontant.
För det är just det som uppstår när du lämnar luft och skapar mellanrum – spontanitet.
Present till mig själv
Just idag har jag bestämt mig för att hädanefter i möjligaste mån bara lata mig på söndagar. Inga måsten. Vila, göra det som faller mig in. Vill jag sitta i soffan och sträckse en serie på Netflix, gör jag det. Vill jag ta en promenad, gör jag det (men bara om jag vill). Vill jag sitta i 12 timmar framför datorn med släktforskning, så gör jag det. Vill jag ligga på sängen och läsa timvis, gör jag det. Vill jag virka och lyssna på bok, gör jag det. Kanske vill jag till och med sova middag, något jag behöver öva på, jamen d gör jag det också! Men ingen städning, ingen tvättstuga, inget jobb och inga måsten. Den presenten ger jag mig själv!
Vila och återhämtning är underskattat. För mig var det i många år bara ord, men sen jag fördjupade mig i yinyoga har jag fått en mycket större förståelse för innebörden och hur viktigt det är. Inte minst har utmatningen lärt mig det. Vila varje dag, annars blir det inte så bra.
Så vad säger du, kära läsare. Är du också beredd att ge dig själv en fin present? Antar du utmaningen, att låta söndagarna bli vilodagar?
Lämna ett svar