Jag fick ett tidskriftstips av Pia, en av mina goda vänner. Vi tillbringade en del av vår glada ungdom ihop, men numer umgås vi mest den elektroniska vägen. Gott nog.

Nåväl, Pia och jag har ett gemensamt intresse, nämligen fotografering. Hon tipsade mig om tidskriften ”Fotoguiden”, som jag genast gick och köpte. Jag ger henne rätt, den är fullspäckad med pedagogiska tekniska tips för att ta bättre digitala foton. Men när jag slår upp sista sidan, studsar jag. Det handlar om porträttfotografering. Först tror jag tipset är ett skämt, sen börjar jag fundera hur han har tänkt som skrivit det. Håll i dig nu, och – framför allt – sätt dig ner. Så här står det:

När du tar porträtt, och kanske särskilt av kvinnor, ska du be dem att luta huvudet en aning. Det skapar en vänligare framtoning och personen ser mer avslappnad ut i bilden.

Jag vet inte ens hur jag ska kommentera något så urbota dumt. Vadå ”…och kanske särskilt av kvinnor”? Måste vi mjäka till dem lite, så de inte skräms? Alla som kan lite om kroppsspråk och kommunikation, eller för den delen har ett uns intuition, vet att man som kvinna INTE ska luta huvudet för det undergräver ens auktoritet. Det är så typiskt kvinnligt att luta huvudet och liksom vädja. Vi gör det nog allihop. Men som ett generellt tips till porträttfotografen för att vi kvinnor ska framstå som milda och vänliga väsen på bild, nej fy tusan.

Sånt här kan jag gå igång ordentligt på!