I går var en skön söndag, igen. Tycker mest att jag har sköna söndagar nu för tiden!
Allra bästa syster yster fyllde år, så vi styrde kosan söderut för att få lite fika och hälsa på människor och djur på Själagott i Fardhem. På väg dit stannade vi till på landet för att utfordra våra bevingade småvänner, som det finns gott om där i skogen. Vi vill att de ska trivas hos oss, så de befåglar våra holkar till våren. Det var en skön vinterdag med dagsmeja, det var nästan som om det vore vår!
Smågodis till småfåglarna!
Nyfikna alpackor på Själagott.
Dessa damer var rätt indignerade över att vi inte hade med oss något gott när vi kom…
Hönsen höll sig inomhus, det framgår med all önskvärd tydlighet att de inte gillar årstiden.
Så småningom styrde vi kosan norrut, till Othems bygdegård. Där roades vi av dessa tre herrar som gav oss en blandning av musik, humor, allvar och kärlek. Dessutom var bygdegården fylld till sista plats!
Ulf Grönhagen, Lennart Bäck och Thomas Sundström bjöd på sig själva i föreställningen vars röda tråd är att vara MAN, med allt vad det kan innebära. Vi gotlänningar är rejält bortskämda med Länsteaterns produktioner av alla de slag. Rikedom!
Lämna ett svar