I slutet av juni skrev jag ett första inlägg om detta med olika typsnitt, och jag lovade ju att återkomma med fler tips.
Som jag skrev i förra inlägget finns nästan hur många typsnitt som helst att välja mellan, både betal- och gratisvarianter. I ett senare inlägg kommer jag att ge tips om var du kan hitta gratis typsnitt.
Det är lätt att fastna på en sida med förslag på typsnitt, åtminstone försjunker jag lätt i utforskandet och huvudet börjar jobba med idéer om vad de olika stilarna skulle kunna användas till. Men jag vet också av erfarenhet att det är lätt att trilla i fällan att krångla till det alltför mycket. Det finns en viktig sak att tänka på när du väljer typsnitt – läsbarheten.
Förenklat går det att dela in typsnitt i två familjer – serif och sans serif. Serif är de typsnitt som har ”klackar” i ändarna på bokstäverna, ett av de vanligaste är Times New Roman som många tidningar använder till exempel. Sans serif är typsnittsfamiljen utan klackar, ett av de vanligaste är Arial. Även texten på den här bloggen har ett sans serif-typsnitt.
Generellt kan en säga att i längre textmassor bör ett serif-typsnitt användas, det är lättast att läsa. I rubriker däremot, eller kortare texter, funkar sans serif utmärkt. Men som ni ser så går det ofta bra med ett sans serif-typsnitt även i löptext som här. Det beror lite på vilket en använder.
Tipset i dag till dig är ett serif-typsnitt som jag gärna använder i stället för Times New Roman, som jag tycker är lite mjukare och trevligare, men precis lika lättläst:
Det är lätt att tycka att de är lika varandra, de här typsnitten. Men bredvid varandra syns skillnaden, jag lovar. Det är också lätt att tycka att de är en smula tråkiga, men det är bra att de är det. På så sätt stjäl inte typsnittet uppmärksamhet från ditt viktiga budskap, utan läsaren kan i lugn och ro ta till sig vad du skrivit i stället för att tänka på hur det ser ut. Viktigt! Neuton är förstås också gratis.
Ladda ner typsnittet Neuton här.
Lämna ett svar