Härom kvällen kom dottern ”hem” för några dagars samvaro under höstlovet då hon är ledig från sin lärartjänst. Det skattar jag högre än något annat, och då får arbete och andra plikter stå tillbaka. Utom torsdagens sammanträde med Regionstyrelsen förstås, sånt är viktigt att prioritera.

På väg hem från sammanträdet gjorde vi något jag nästan aldrig gör; hyrde film! På den gamla VHS-tiden hände det ju då och då (för att inte tala om när en hyrde moviebox på 1980-talet, är det NÅGON mer än jag som minns det?!), men nu för tiden tar vi oftast hem filmer direkt till TVn eller datorn via Netflix och andra operatörer.

Men vi hade bestämt oss för att vi ville se ”The woman in black” tillsammans, som en förberedelse för Länsteatern på Gotlands vintersatsning på ”Kvinnan i svart”. Huvudrollen i filmen spelas av Daniel Radcliffe, som också spelade Harry Potter. Jag kan ju säga så här: ”Woman in black” var också en perfekt förberedelse på den stundande halloweenhelgen, för fy tusan vad den skrämde mig mellan varven! På ett sånt där trevligt sätt, alltså. Inte med blod, slakt och inälvor (bara äckligt, inte ett dugg läskigt om du frågar mig) utan genom raffinerad skrämsel. Jag ser verkligen fram emot Länsteaterns uppsättning som vi ska gå och se HELA familjen på annan dag jul!