Det är jätteroligt att lämna lite plats åt Helli denna lördag! Helli och jag träffades när vi båda var nya som ombudsmän för ABF i olika avdelningar, det borde ha varit år 2001. Vi var inte så många kvinnor på den posten då, vi var en del av början på ett generationsskifte i kåren. Därför tydde vi oss till varandra, sökte stöd hos varandra och hjälpte varandra vidare i olika frågor. Inte bara för att vi var i minoritet som kvinnor, utan kanske främst för att vi tyckte om varandra och trivdes väldigt bra tillsammans. Helli är en person med egenskaper jag uppskattar mycket. Vi har garvat lite ihop, hon och jag. Därför blev jag glad när hon vill skriva ner lite egna tankar och gästa mig här på bloggen. Så här beskriver hon sig själv:

”Helli Björklund, 60-årig finskfödd gruvarbetarunge från ett brukssamhälle i Skinnskattebergs kommun i norra Västmanland. Efter många år inom Posten hamnade jag inom folkbildningsvärlden som styrelseledamot och senare anställd på ABF där jag trivts och utvecklats i många år. Men en omorganisation kom i vägen och gjorde att jag bytte karriär till Fotterapeut och förutom det är jag också Fru, Farmor och Fritidspolitiker!”

Jag hälsar Helli med sina Fyra F välkommen till min blogg!

Tänk vad ett ord kan betyda för en människa

Det finns ord och det finns ord. Ord som kan betyda så olika för olika personer,

Ordet ÖVER är ett svårt, hårt och jobbigt ord många gånger. Jag funderar ofta vilken betydelse det kan ha haft för mig och på vilka sätt.

Jag minns så väl alla de gånger som man blev över när man gick i skolan. Varenda gång som det skulle väljas lag i gymnastiken så blev man över,  i alla fall den som sist blev vald. Ett öde som jag delade med en annan tjej, Sonja. Vi två blev alltid de sista valda. Idag kan jag väl förstå det eftersom att vi inte var bra i sport, men varför lät aldrig läraren mig och Sonja välja lag. (Hoppas att dagens lärare tänker annorlunda). Det kändes hårt att veta att man inte var en del utan fick hänga med på nåder i slutet. Men ofta slog jag det ifrån mig och tänkte att ”Ja ja, en dag så…..”

Den känslan kan också kännas hårt i vuxen ålder. Man planerar något trevligt tillsammans med vänner, men ”tyvärr” får de förhinder för att något annat mer spännande kommer emellan. Då kommer den där känslan att vara över som ett slag i magen och besvikelsen tär  i kroppen. Man väljs i sista hand ännu en gång… Men jag försöker slå ifrån mig och tänker att ”Ja ja, det kommer nya dagar så…..”

Hårdast tog nog ordet ÖVER eller snarare övertalig när chefen gav beskedet att jag inte behövdes mer på det jobb jag älskat och trivts med i många år. Även om känslan funnits att det är jag som får lämna så blev det ändå lite av en chock när det beskedet kom. Mitt arbete behövdes inte när det fanns yngre krafter som kunde ta över. Den gången kändes ordet över hårdare än någonsin tidigare. Över och förbrukad som 57-åring. Jag funderade på framtiden och visste att jag skulle vara över på arbetsmarknaden. Skulle jag börja stämpla, gå på otaliga sökajobbkurser, sitta på parkbänken och mata duvor med Överblivet bröd?

Men jag slog ifrån mig och tänkte över det ”Ja ja.. kan inte jag själv ta över mitt liv så vem ska annars göra det…”

Överraskade mig själv och min omgivning med att ta ett nytt framtidsbeslut. Packade in mannen och mig i bilen, flyttade till Malmö ett halvår och utbildade mig till fotterapeut. Jag tog över mitt eget liv där och då. Nu styr jag över mitt företag som är på uppåtgående och är faktiskt riktigt glad över vad som hände. Var egentligen ganska trött på att aldrig få gehör för tankar och idéer på jobbet.

Men visst finns där en tagg som skaver i hjärtat och magen om att jag inte var behövd längre. Klumpen i magen känns extra mycket när  man hör om alla som blir övertaliga när företag flyttas och läggs ner. Känner igen känslan hos dom som blir över.

Fast nu känner jag mest:  ”Ja ja, det kom nya dagar. Jag fixar det själv! Nu ska ingen stå över mig.”

Mitt liv är bra och jag är glad över det liv jag levt och lever. Jag är också glad över alla de erfarenheter livet har gett och alla de människor som jag mött. Jag har kommit över det!

Helli Björklund