Jag försöker arbeta hemifrån någon dag i veckan, om det går. Det är dessa dagar jag får massor gjort – jag får tänka färdigt utan att bli avbruten, skriva, formulera mig, fördjupa mig göra alla de där småsakerna jag aldrig får gjort när jag är på jobbet.
Kruxet är att dessa dagar slutar jag aldrig jobba. Det tar aldrig slut. Det börjar med att jag har klart för mig de breda penseldragen, de stora arbetsuppgifterna jag har. Sen när jag blir klar efterhand, hittar jag nya. Och nya, och nya. Mindre och mindre blir de. Fler och fler idéer får jag. Det tar aldrig slut!
Det är ett av mina problem, att jag aldrig blir nöjd med mina egna insatser. Jag bara fyller på hela tiden. Och trots att jag vet om det, gör jag det ändå.
Korkat.
Lämna ett svar