Jag ha alltid gillat kyrkogårdar. Friden där, och den vackra miljön. Har alltid gillat att strosa bland gravstenarna, läsa på de gamla och mossbelupna, och funderat över vilka de var när de vandrade här på jorden. De där, som nu bara är svårlästa namn på en sten.
Min nya favoritplats är Norra kyrkogården här i Visby. Den ligger på ett lagom avstånd hemifrån, att ta en rask promenad dit tar bara en kvart. Sen strosar jag där, på de slingrande gångarna och njuter av miljön. Det är en vacker och välskött kyrkogård, med havsutsikt, porlande bäckar och kuperad terräng. Kanske slår jag mig ner på en bänk om vädret tillåter, och bara är.
18 oktober, 2017 kl. 14:29
Så vackra bilder! Och jag håller med dig – det är något visst med kyrkogårdar.
Kram!
18 oktober, 2017 kl. 14:56
Tack Karin!
17 oktober, 2017 kl. 22:01
Så vackra o tänkvärda foton.Sköt om dig Maria💗
17 oktober, 2017 kl. 22:12
Åh, tack!