Nu har Almedalsveckan börjat. För de flesta svenskar betyder det att det sänds lite extra inrikespolitik från Gotland på nyheterna, att morgonredaktioner har flyttat ut till ön och att den ena pittoreska bilden efter den andra visas upp.

För några tusen personer betyder det höjdpunkten på året. Man minglar, umgås, knyter kontakter, känner sig viktig och säger hej till kändisar. Kanske är man själv en.

För en tredje kategori människor – jag till exempel – betyder det att man önskar sig någon annan stans. För bara ett par dagar sedan låg jag här. I hängmattan, under äppelträden med en deckare i högsta hugg. Den här veckan trängs jag med kategori två ovan, alldeles ofrivilligt. Det ingår i jobbet, och det är bara att gilla läget och ta en dag i taget. Ni kan inte ana vilka kontraster det är!

Bit ihop. En dag i taget. Fyra dagar kvar. Sen – hängmatta igen!!