Gäspningar är och har alltid varit symbolen för uttråkning eller trötthet. För att mildra det lite har vi också fått höra att det kanske inte är trötthet nödvändigtvis, utan bara ett kippande efter syre. Men du kan överge alla såna föreställningar nu.
Om någon i din närhet börjar gäspa ska du bli djupt smickrad, för det betyder att den personen känner sig avslappnad och trygg. Gäspningen kommer när musklerna och sinnet slappnar av, vilket vi gör i miljöer eller situationer där vi känner oss trygga.
Och tänk efter, ska du se att det stämmer!
Jag vet i alla fall två typiska situationer när jag garanterat börjar gäspa. Den ena är om jag sitter på jobbet försjunken i något, och käre maken ringer. Jag lutar mig tillbaka i stolen och börjar ofelbart att gäspa. Blev jag trött? Nä. Blev jag uttråkad? Absolut inte. Jag hamnade i trygghet. Hans röst, det vi pratar om, allt signalerar plötsligt trygghet.
Den andra situationen är när jag slår mig ner vid fikabordet på jobbet bland mina medarbetare. Då sätter jag också igång att gäspa. Inte av vare sig uttråkning eller äkta trötthet, utan av avslappning som kommer av en sorts trygghet i situationen.
Och säger vi inte att gäspningar smittar? Inte är det trötthet som smittar, inte heller uttråkning. Det är tryggheten som sprider sig; du gäspar för att du är trygg med mig, då känner jag mig också trygg och avslappnad med dig. Klockrent!
9 september, 2010 kl. 07:44
Har aldrig tankt pa detta med gaspningar egentligen, men det var jattekul och intressant att lasa ditt inlagg och reflektera over hur jag sjalv gor.
Jag gaspar nog ocksa valdigt mycket i trygga sammanhang. Kan ocksa ibland komma pa mig sjalv att jag ibland doljer en gaspning med handen, och det ar i situationer da det inte anses okey att gaspa. Intressant!
Och tack for Dina styrkekramar! det behovs verkligen, just nu kanns det lite ovant. Men som sagt, det ar lyxproblem. Jag har det bra, har varit med om massor och alllt ar inte slut annu. Bara ett nytt kapitel.
Kramar till dig ocksa!
8 september, 2010 kl. 19:31
Det låter betryggande Maria!(gäsp);)
8 september, 2010 kl. 19:09
Det gör faktiskt jag också ibland. Några intensivgäspar, det hjälper faktiskt. Kanske är det självsuggestion, som du säger!
8 september, 2010 kl. 18:09
Fast, jag kan gäspa om jag blir nervös också. Som typ för att lura mig själv att jag är cool.