Uttrycket för människa på engelska är human being. En varande människa, alltså. Visst låter det som en dröm!

Själv har jag alltid varit en human doing, och det är också det jag kämpar emot nu. Att vara den görande människan. Jag har så himla svårt att inte göra. Hela tiden ska det göras och presteras. Det borde baske mig klassas som en funktionsnedsättning att vara så här, för detta beteende gör ju att jag inte fungerar riktigt. Alfons Åberg är nog också en human doing, för hans mantra är liksom mitt: ”…ska bara”. Jag ska bara göra det här, så kommer jag sen. Jag ska bara göra det där, så kan jag sätta mig med boken sen. Jag ska bara göra ditten, så kan jag åka hem. Jag ska bara göra datten, så kan vi dricka kaffe sen.

Sen, sen, sen. Ska bara först.

Det här är definitivt ett av mina största problem, att sudda ut det gamla mönstret att jag ska bli klar först. Ett av mina nya klokord jag håller på att försöka nöta in i min tröga skalle är ju just: ”Vänta inte med det du vill, tills du är klar med det du måste!” (det vet du som läste mitt semesterbokslut i början av augusti).

Nu fick jag en idé! Jag ska designa något snyggt med detta nya mantra, och låta trycka upp på en tygkasse eller nåt. Då bär jag det alltid med mig och kan inte slippa undan. Det vore väl själva tusan om jag inte ska kunna bryta upp det gamla beteendet och starta ett nytt, mer hälsosamt, så småningom. Det vore väl själva tusan om jag inte skulle kunna bli en human being jag också!

dreamstime_m_123054