Hög svansföring

Efter lördagens släktfest stannade jag ju kvar i Sverige eftersom jag hade konferens med ABF-kollegor redan på måndagen. Inte stor idé att åka tillbaka till ön då! Jag bodde på hotellet där vi även konfererade, Grand Central by Scandic, alldeles nära centralen.

Konferensen behandlade frågor ur vår vardag men vi lyfte också blicken och såg ut över vår omvärld. Vid betraktelser såväl utåt som inåt kan vi konstatera att ABF och övriga studieförbund står mitt uppe i en hel hög utmaningar. Det handlar om såväl att skapa förståelse för vårt uppdrag hos stat, landsting och kommuner som att vässa oss så våra egna medlemsorganisationer utan att tveka använder oss i sina utvecklingsprocesser. Strömningarna i samhället är också ett hot mot den fria folkbildningen, de krafter som visar sina grinande ansikten just nu är knappast intresserade av tänkande individer som har egen makt att forma sin tillvaro.

Det handlar också om att göra rätt saker på rätt sätt, vi har många regler att förhålla oss till och en stor del av vår tid tillsammans igår avhandlade det etiska perspektivet på vår verksamhet. Det är intressant att reflektera över vad volymkravet kan innebära, det vill säga om vi glömmer uppdraget och reglerna i vår jakt på fler studietimmar att rapportera. Ju färre studietimmar och arrangemang, desto lägre anslag. Inget bra system, om nån frågar mig. Men vi har bra kontrollsystem inom ABF, och samtalar mycket om det här när vi träffas. Vi vill göra rätt, och hjälps åt så mycket vi kan för att det också ska bli så. Vi har vilja, ambitioner och en hög svansföring. Vi är stolta över vårt studieförbund!

Det blev en bra dag med många goda samtal och en och annan ny idé att ta med hem till ön!

Ewa Lantz från förbundsexpeditionen påminner om några av alla saker som finns att tänka på för oss som ansvarar för verksamheten ute i landet.

 

Alltså – kaffebuffén. En del av den! Måste det ÄTAS så mycket på konferenser jämt, kan nån förstå det?