Gå till innehåll

8

Jag hör till kategorin människor som stundom undrar hur vi hamnade här uppe i kalla Norden. Jag är inte gjord för att leva i detta mörka och kyliga klimat, och en av mina drömmar är att hitta en boplats på ett varmare och ljusare ställe, nära havet.

I väntan på att drömmen förverkligas, åker vi på fredag till Malaysia för tredje gången. I fredags ägnade Bosse och jag oss ett par timmar åt att plocka fram vår packning, och det är rätt enkelt. Minimalt med kläder, samt en hög böcker. Lite mediciner och plåster, samt solcremer. That´s it! Vi vet av erfarenhet att vi knappt använder några kläder, och behöver vi fylla på köper vi på plats.

Vi har aldrig varit i Thailand, så jag kan inte jämföra annat än med goda vänners vittnesmål. Malaysia och Thailand är grannländer, så klimatet är detsamma. Jag tror att även mentaliteten bland människorna är i stort sett densamma. Den stora skillnaden tycker vi oss märka i att Malaysia fortfarande är relativt sett outforskat. Vi märker sällan några svenskar när vi är där, turismen är inte lika utbredd ännu. Det är obegripligt, för det är lika paradisiskt som i Thailand. Tror vi.

Jag vet, jag VET, att jag från och med fredag morgon kommer att leva dygnet runt med ett fånigt leende på läpparna. Jag längtar, och jag kommer att njuta varje minut.

Rapporter - om än korta! - kommer här på bloggen. Förhoppningsvis med ljuvliga bilder!

2

Denna vidunderliga utsikt njöt vi av medan vi likt bergsgetter klev omkring på norra Ålands yttersta kanter i helgen. Jag har haft en veckas ledighet och njuter sista dagen i Norrtälje. Veckan har bjudit på ett potpurri av umgänge, kortspel (ja, vi har nu spelat ihop det sista till malaysiaresan), mat och dryck, Åland, Roslagen, dålig nattsömn (förskräckliga sängar), skåpsrensning och köksbygge. I kväll styr vi kosan hem till ön igen, det ska bli skönt att vila upp sig på jobbet någon dag!

Det var med blandade känslor jag tog ledigt nu, så pass länge. Det händer mycket på jobbet (vänta ett tag; när gör det INTE det?) med budgetar, bolagsbildning m.m, och egentligen är det inte läge. Men när är det det? Kanske är det just nu det är läge? Onsdagen bjuder på hårt arbete, sen får vi kärt besök till ön av goda vänner på torsdag. Nu gäller det bara att mota bort den här otäcka känslan av att allt inte är som det ska i kroppen (pst: vågar inte uttala det, men det känns som en förkylning på gång. Men säg inget!).

Byggarbetsplatsen finns troligen kvar när vi kommer hem, det är väl ingen som har gjort klart medan vi har varit borta. Den får Lotta och Per stå ut med, men det vet jag att dom gör!

5


Av olika skäl råkade Bosse och jag ha tillgång till en s.k. "bondestuga" den här helgen. Jag går inte in på varför, det är ointressant. Vad en bondestuga är går jag inte heller in på, men det är helt enkelt ett hus man kan hyra.

Bondestugan ligger vid Husken, Puttersjaus på norra Gotland. Mitt i barrskogen! Åtta bäddar (!), braskamin, altan med grill, diskmaskin, alla bekvämligheter.

Vi avreste från Visby fredag eftermiddag, och började vistelsen med lite kaffe och korsord på altanen. Därefter långpromenad ut på Husken, sagolikt vackert. I dag har vi varit till Smöjen, en udde med vindkraftverk och gamla kalkbrott och kalkfabrik. Vilket ställe, vilken strand, vilken natur! Kargt och rikt på en gång, svårt att förklara. Om man ska bli religiös, blir man nog det på en sån plats, inbillar jag mig. Det som hände med mig när jag var där, var att jag drabbades av en otrolig lycka över att bo på en sån här plats på jorden!

Den som händelsevis har läst Håkan Östlundhs deckare vet att "Dykaren" utspelar sig delvis här. Ruggig sak, kan jag avslöja. Den som inte har läst hans deckare, har faktiskt en upplevelse kvar. Anna Jansson och Mari Jungstedt är dom som brukar nämnas när det gäller gotlandsdeckare, men Håkan Östlundh är lite orättvist bortglömd. Läs honom, han finns på bibblan!

Senare på eftermiddagen bevistade vi en konsert med Gotlandsmusiken, i dagarna högaktuell (se mitt blogginlägg i går). En härlig konsert i en liten lokal, med totalupplevelse. Extra krydda för mig personligen blev att mitt debattinlägg i går var så otroligt uppskattat av grabbarna. Tänk att en så liten sak betydde så mycket! Jag förärades till och med en blomma efter konserten av en av boysen, som tack. Jag är djupt berörd av allt detta.

Nu är vi tillbaka i stugan. Bosse lagar mat, och har tänt i braskaminen. Jag har en GT inom räckhåll. Om någon timme bjuder Oldsberg på en ny gäst i "Här är ditt liv".

Jisses, så gott livet är att leva!

7

Så - nu har jag packat färdigt. I morgon bitti flyger jag till Sverige för en tredagars konferens om framtiden i vår organisation. Därefter far jag vidare till Norrtälje och Upplunda (Björktorp) för att fira midsommar, liksom ingen idé att åka hem till Gotland emellan.

Men det får sina följder. Man måste planera i flera steg, för fler än man själv.

Jag vill ju inte släpa täcken och kuddar samt midsommarklänning till Runöskolan. Alltså förbereder jag den packningen plus lite till åt Bosse som får ta med det när han kommer med bil på torsdag. Men det kräver sin kvinna, att tänka på alla eventualiteter en vecka framöver. Nu är jag dock klar.

Själv lätt packad i morgon, och gästsängen full av väskor och kom-i-håg-lappar till käre maken!

I dag har jag löptränat igen, första gången efter Vårruset i torsdags. Jag kör efter ett träningsprogram på nätet i syfte att klara Tjejmilen under 60 minuter (om jag nu anmäler mig). Det kräver disciplin, men å andra sidan skulle ingenting bli av om jag inte har det här schemat. I dag handlade det om att springa 3 x 16 minuter, med några minuters gång emellan. Låter plättlätt när man har sprungit längre sträckor än 16 minuter, men tro mig - den sista 16-minutaren TAR EMOT!

Fast jag klarade det förstås, så nedrans envis som jag är om jag vill.

I dag fyller bästa vännen Kerstin år. Grattis!

4

Här står jag vid gravdöset på Haväng.

 

 

 

 

Så här mysigt hade vi det utanför "vårt" hus i Skillinge under nästan hela dagarna. Hamnen ligger tvärs över gatan bara 20-30 meter bort.

 

 

 

Hamnkrogen i Skillinge, i kvällssol.

 

 

 

 

Roffe sitter på kajen och filosoferar.

 

 

 

 

 

Grannfrun köper färsk fisk, direklevererad från havet. Gränden heter "Båtmanssträddet" och leder upp från kajen mellan "vårt" och grannens hus.

 

 

 

 

 

 

 

Slutligen kan jag inte undanhålla er detta mästerverk till bild... Trots ett gäng skolklasser som besökte Ales stenar vid Kåseberga samtidigt som vi, blev jag överlycklig när jag lyckades få till en vy utan mänsklig inblandning. Mystiken kom emellertid av sig av den lilla svarta mojängen till vänster, strax över närmsta stenen. Kerstin spatserar målmedvetet in i ringen, och hennes hatt lyckades jag inte undvika!

6

Så här ser det ut från vårt fönster just i detta nu, 21.30 på kvällen. Bosse och jag sitter och njuter och tittar ut över Skillinge hamn - samma vy som vi har haft sedan i lördags kväll. Sedan några år hyr vi det här huset, som vi har blivit riktigt förtjusta i, en vecka på sommaren. Kerstin och Roffe for hem till Nynäshamn i morse, tills nu har de varit med oss och upplevt saker.

Bosse har jämt sjå att studera sjöfarten och hålla koll på alla båtar som kommer och går i gästhamnen. Själv promenerar jag gärna längs med havet, det är sagolikt vackert. Vi har förstås varit runt och tittat på trakterna här på Österlen också, och jag hade tänkt att lägga ut några bilder på det. Men det mobila bredbandet främjar inte harmoni och tålamod, så jag väntar med det till jag är hemma på en riktig uppkoppling i stället...

Det här är en perfekt tid att vistas här nere. Det mesta har öppnat, men turismen har inte slagit till på allvar. Och naturen visar sig verkligen från sin bästa sida!

På lördag bär det hemåt, på vår bröllopsdag. Då kan vi för tredje året i rad tacka Skillinge och Österlen för gästfriheten!

I dag är det fredag, och jag är ledig. Orsaken är att i morgon bitti tar vi båten till Oskarshamn för vidare bilfärd ner till Skillinge på Österlen. Jag måste få en dag i lugn och ro här hemma för att hinna tänka. Fundera över vad vi ska ha med oss och hinna ikapp mig själv. Jag är så ovan vid att kunna skrota runt och plocka, att ta saker i min takt. Alltid alltid ska jag vara så himla effektiv; ha ett snabbt mål med allt jag tar mig för, inte gå upp till övervåningen utan att maximera utbytet av att vara där uppe. Alltså inte bara hämta en grej, utan samtidigt passa på att sortera in de lösa pappren, ta fram lakanen, städa nattduksbordet, hänga in kläderna...etc.

Så är det inte i dag. I dag tar jag en sak i taget, den jag kommer på just nu. Ovan känsla som sagt, men skön skön skön. Tänk om jag kunde tillåta mig mer av sånt.

En vecka i Skillinge, härligt. Det är tredje året i rad som vi hyr samma hus, och det är egentligen bara en konstig slump att det blev så. Det är ett trevligt hus, fantastiskt placerad i Skillinge hamn. Hela dagarna flödar solen där, framåt kvällen när framsidan ligger i skugga förpassar man sig till solen på Hamnkrogens uteservering. Livet är lätt att leva där, kanske beroende på årstiden och att man faktiskt råkar vara ledig!

Den här gången ska Roffe och Kerstin hänga med, det ska bli jättemysigt. Grabbsen kommer att spela golf, och vi kommer troligen att ta bilutflykter på Österlen, ta långa promenader och lösa korsord. Samt prata. Prata, prata, prata.

Fast jag har med mig lite jobb. Inte i pappersformat, utan i huvudet. Svårt att släppa den problematik som vi just nu brottas med, att göra en miljonbesparing 2010. Innebär uppsägningar, som måste tas tag i före semestern. Personalen vet vad som är på gång, men inte hur vi ska lösa det. Jag måste ha en bra lösning klar när jag är tillbaka den 8 juni. Jag vet ungefär hur det blir, men det kommer nog att sysselsätta min arma skalle en del. Därför är det bra att Kerstin är med - hon kommer att distrahera mig på ett hälsosamt sätt som jag nog behöver!

Jag varskor redan nu - mina blogginlägg kommer att bli lite färre den närmaste veckan. Tror inte jag kommer att ha superlust att sitta särskilt mycket framför datorn!