Gå till innehåll

Tänka sig. Att blogga. Har i hemlighet drömt om det en tid - varit avundsjuk och inom mig tittat snett på alla dom som "haft tid" att hänga framför datorn och skrivit mer eller mindre meningsfulla inlägg för en cybervärld där man inte vet om man över huvud taget blir läst. Men ändå.

Man får skriva.

Jag vet inte om jag har tid, å andra sidan skriver jag dagbok varje dag. Har så gjort i hela mitt liv tror jag, och det tar inte många minuter. Dessutom är platsen framför datorn en av mina arbetsplatser. So - why not try?

Så det här är mitt debutinlägg. Tam-ta-ta-ta!!! Egendomligt stilla för att vara en debut.

Den andra halvan av mig - käre maken - befinner sig på annan ort. Närmare bestämt Västerås, där sossarna (mitt parti) har några såna där kommundagar. Man springer runt på seminarier, peppar varandra och laddar inför EU-valet i juni. Viktigt, viktigt. Men det är tomt när han är där och jag är här. Han är valledare, och måste givetvis uppdatera sig. Resten av familjen är vår cocker Shiva, som snarkar högljutt nere i hallen. Henne har jag heller ingen glädje av i denna magiska och banbrytande stund. Suck.

Nåväl. Jag känner mig nöjd med att ha startat, och tänker nu försöka vårda min blogg. Hoppas någon -någongång - finner ett nöje i att läsa den. Men om inte - det gör inget! Jag finner ett jättenöje i att få SKRIVA den. Och en närmast pervers njutning i att veta att den ligger där ute i rymden för allmän beskådan!