Tar det inte emot, får man inga muskler!

Blev inget bloggande i går, eftersom dagen var fylld av annat från morgon till kväll. Som alltid på tisdagar går jag upp i svinottan, rör mig som i trans mot den framlagda klädhögen, borstar tänderna och kör in till Visby för att gå på veckans bästa pass; poweryogan. Just morgonpasset är så skönt, hela dagen blir skön.

Arbetsdag på kontoret (och då kan man ju inte sitta och roa sig med bloggen…) och sen bjöd kvällen på en föreläsning om privatiseringar. Så – när jag väl klev över tröskeln hemma kände jag kort och gott inte för något annat än att stirra lite på ett korsord och sen gå och lägga mig.

I dag har jag varit på ett frukostmöte som handlade om kompetensutveckling som tillväxtfaktor. Låter väl inte alltför upphetsande, jag inser det, men det var faktiskt riktigt intressant. Det handlade om glappet mellan vad vi som individer kan, och vad samhället kräver i dag. Individkunnandet blir alltmer ointressant, det som krävs istället är vetskap om var man kan hitta information, samt samverkan. Kunskapen måste adderas.

Det jag fastnade mest för var det här; 10 % av alla branscher och näringar försvinner varje år i Sverige, men i gengäld kommer 10 % nya till varje år. När det gäller kompetens är siffran 2 % som försvinner ut, och 2 % som kommer till. Jag är inget mattesnille, men jag inser att kvar är 8 % överbliven kompetens på områden som inte längre finns, samtidigt som det fattas 8 % kompetens på de nya områdena. Vi hänger kort sagt inte med! Troligen blir vi beroende av arbetskraftsinvandring/kompetens från utlandet – på samma sätt som vi fick från Grekland, Jugoslavien och Finland under 1960- och 1970-talen (för att inte tala om vallonerna på 1600-talet!) i framtiden för att klara oss i Sverige.

Eller begrunda det här; på 1920-talet sattes pensionsåldern till 67 år, samtidigt som medellivslängden var 67 år…! Titta hur det är i dag. Vi går i pension allt tidigare, och lever allt längre. Medellivslängden för kvinnor tror jag är runt 82 år. Jag bara undrar vem som ska se till att jag har det bra på ålderns höst. Börjar bli lite nervös.

Rubriken i dag spelar lite på detta med kompetens och att lära sig nytt. Det är jobbigt att lära sig nytt, att tänja sina gränser. Men å andra sidan måste det få ta emot lite, annars blir det inget resultat. Samma sak som på Friskis och Svettis – är det inte jobbigt ger det ingen effekt.

Men det ska vara skönt jobbigt!