En dag i tystnad och stillhet

I dag har jag varit på en miniretreat med mindfulness och meditation. Det var ett arrangemang på vackra Robbjens utanför Klintehamn, där miljön utgjorde den perfekta inramningen.

Lite nervös var jag allt i morse, ska erkännas. Att vara tyst en hel dag, blir inte det lite länge…? Hur kommer jag att klara det?

Under varsam och kunnig ledning av Anja, klarade jag dock av det galant. Efter en timmes introduktion var dagen fylld av 40 minuter sittande meditation, 20 minuter gående meditation, 40 minuter sittande meditation, o.s.v. Dessemellan bjöds också lunch och fika, men under ”ädel tystnad” (nobel silence). Ädel tystnad innebär också att man inte ska möta varandras blickar, utan faktiskt titta bort när man möts. Allt i respekt för ensamheten och tystnaden.

Det mest egendomliga var tystnaden runt matbordet. Där satt vi, 10 kvinnor, runt ett och samma bord och åt och drack i nästan en timme, i total tystnad. Den spontana känslan är ju att man vill föra en artig konversation, med dessa människor man inte känner. Vi är så vana vid att hålla låda. Å andra sidan har jag ingen fallenhet för det, jag är gärna tyst och inåtvänd så mig passade det bra.

Det var skönt att känna att det var helt okej, nej det FÖRVÄNTADES att jag skulle vara tyst. Jag fick sitta i mina egna tankar. Jag fick tid att se mig omkring på omgivningen. Jag kände smaken på maten och var medveten om varje liten rörelse jag gjorde. Lunchtimmen gick jättefort!

Det andra nya för mig var gående meditation. Det trodde jag att jag visste vad det var. Det måste väl vara att strosa omkring och uppleva naturen och se allt omkring sig. Ha!

Å nej. Gående meditation handlar om att gå som vanligt, men yttepyttelångsamt. Man väljer en rutt på 5-10 meter som man går fram och tillbaka i 20 minuter. I slow motion, mina vänner. Fokus ska vara på fötterna, ingen annan stans. Blicken ett par meter framför dig i marken. Här ska inte upplevas någon skön natur, inte! Känn hur du sätter ner foten, känn hur du lyfter nästa. Känn hur det känns medan båda fötterna är i marken samtidigt! Vilket jag upptäckte att det var svårt, eftersom man inte går så i vanliga fall. Man ska också känna efter hur det känns att vända… Man ska tänka: ”går”, ”stannar”, ”vänder”, ”lyfter”, etc. Inga andra tankar. Man ska förenkla sina tankar.

Låter kanske enkelt, men pröva själv!

Att sitta och meditera i 40 minuter är också tufft, särskilt att göra det fem gånger på en dag. Men lärorikt, verkligen. Jag fick lite blodad tand, och framför allt mycket kunskap. Kändes skönt att ratta bilen i höstsolen därifrån, hemåt till en hysteriskt lycklig vovve som vädrade möjligheten till både mat och promenad när matte kom hem.

Jag kan rekommendera den som vill stanna upp en stund att göra en sån här grej. En tyst dag, gärna under vägledning. Underbar njutning!