yinyoga

Nu är de igång – tisdagarna med yinyoga i klass!

Jag är så tacksam för att jag har möjlighet att få guida personer genom yinyogans fantastiska värld, att jag genomförde min utbildning och kom igång som instruktör. Kunde jag, skulle jag göra det i större skala än bara en gång i veckan, men det är inte görbart i dag med heltidsjobb också.

Yinyoga för alla kroppar

Det är en skön känsla när jag tänt ljus, slagit mig ner på mattan och satt på svag musik i shalan. Landar, blundar i väntan på yogisarna. Kanske kastar jag ett öga på det pass jag planerat, möjligen ändrar jag något eller tänker ut någon variant. Går mycket på känsla, när det gäller innehållet.

Så smyger de in, de fina yogisarna som har bestämt sig för att ge sig själva en stunds återhämtning, självmedkänsla och egen tid på tisdagskvällarna. De bäddar runt sig med ullmattor, bolster och kuddar. Lägger sig ner och landar, eller sitter med slutna ögon. Alla har vi våra egna sätt.

Passet börjar med att grunda oss i tid, rum och inombords. Att landa i stunden, och gå inåt. Att hitta andetaget. Sen genomför vi några asanas tillsammans, nästan uteslutande i sittande och liggande läge, för att utmana kroppen lite och återfukta bindväven. Jag föreslår positioner och variationer, berättar vad positionen gör med kroppen och påminner om andning och avslappning. Kanske läser jag en tänkvärd text. Men stunden i position utmanar även sinnet, eftersom det är tyst emellanåt, och det blir en slags meditation. Kroppen liksom bjuder in sinnet.

Vi avslutar med savasana, den långa vilan.

Jag brukar säga att yinyoga är för alla slags kroppar. Det stämmer, det är verkligen det. Det finns inga regler för hur det ska se ut eller te sig. Det finns inget utrymme för jämförelser, varken med andra eller med sig själv. Vi utgår från vår egen kropp med dess förtjänster och brister, och utför våra asanas på det sätt som kroppen kan och förmår. Just i dag.

Osäkert till hösten

Just nu hyr jag lokal hos Lila shala på Södertorg i Visby, men till hösten kan jag troligen inte vara kvar där. Jag önskar jag får fortsätta att sprida yinyogans magi framöver, dock hänger det på om jag kan hitta någon annan stans att vara. Men det tänker jag inte på nu, det fördunklar inte det faktum att NU håller vi på för fullt, sju tisdagar till.

Så tacksam!