Bloggen har konkurrens, märker jag. Den har i många år vid det här laget varit min fristad, mitt eget utrymme där jag har full frihet att uttrycka det jag vill och dela med mig av vad jag känner för, men jag inser att jag använder Instagram till det istället. Det är ju faktiskt rätt trist…

Trist dels därför att jag inte äger min egen plattform på Instagram, det gör någon annan, och dels för att det inte blir lika personligt och lugnt som här på bloggen. Instagram scrollar en sig igenom, tittar på bilder och läser i bästa fall första raderna i ett inlägg. Bloggen gör du ett aktivt val att gå in på och stanna och läsa en stund. Kanske begrunda, kanske kommentera. Gärna kommentera!

Hur blir det så?

Bråttomsjukan

Jag har väl fallit i den fällan jag också antar jag – att det gärna ska gå lite fort och vara lättillgängligt. Men det är ju precis så jag inte ska leva, har jag ju lovat mig själv! Att författa texter på bloggen är en lite långsammare konst, och den är bra för mig.

Här kan jag ju breda ut mig bäst jag vill, och teckna ner det varav hjärtat är fullt. Så – av vad är mitt hjärta fullt just nu?

Sommaren

Ja, sommaren! Jag älskar den. Av så många skäl, men mest är det friheten tror jag. Friheten att bara behöva klä på sig ett fåtal plagg, att bo i flipflops, att få vara i skogen i mitt eget tuskulum och att ha semester då jag får fylla mina dagar med det jag helst vill och känner för. Gillar sommarvärmen – inte för att jag är mycket för solgass, utan för att jag älskar skuggan. Optimalt för mig är att kunna sitta i timmar i skugga och det är ljummet och skönt. Läsa en bok, lösa ett korsord eller bara tomglo. Kanske meditera eller yoga lite.

Caspian

Mitt fina lilla barnbarn som ju kom till världen i november. Han närmar sig åtta månader nu, och har alldeles nyligen varit på ön en hel vecka med sina föräldrar. Ett aktivt charmtroll som norpat ett stort utrymme i sin mormors hjärta. Där får han vara, och i min famn är han alltid välkommen. Jag tänker mycket på honom, och tanken gör mig glad. Tanken på honom får mig att vilja ta ett större ansvar för mig själv.

Yinyoga

Beroende på du-vet-vad, så har mina yogagrupper haft uppehåll över ett år. Det i kombination med att det varit lite osäkert med lokalfrågan har gjort att allt liksom gått i stå. Men just nu känner jag pur lycka över att jag i höst har en lokal att vara i samtidigt som allt fler är vaccinerade och restriktionerna släpper successivt. Det ska bli riktigt roligt att få möta yogisar på mattan igen, och just nu planerar jag innehåll och upplägg. Är du nyfiken så läs vidare på min yogasida som du hittar här.

Ja, ungefär det här – och lite annat – är mitt hjärta fullt av just nu. Det vore roligt att veta vad ditt hjärta är fullt av dessa sommardagar. Kommentera gärna här på bloggen, jag blir superglad!