Tjejdag!

Avslutar just nu en härlig dag i Nynäshamn, med kära och goda väninnor; syster, mor och dotter.

På förmiddagen mötte vi Sara vid tåget strax nedanför där vi bor, Gröndalsviken. Något senare dök syster Tua upp med bil. Vi tog en promenad, som sträckte sig ut på Trehörningen; Nynäshamns gräddhylla. Vackra (och ovackra) stora villor, fantasifulla byggnationer och stor snickarglädje. Mycket pengar!

I en vägkrök dolde sig en trevlig liten butik som heter Blomsterhuset. Vi “slank in”, som det heter. Skulle bara kolla lite.

En kvart senare gick vi ut med silver- och guldsmycken samt vackert inslagna tvålar. Hm. Vet inte riktigt hur det gick till.

Promenerade vidare ner genom stan, jag köpte planerat Ior-nattlinne, och Tua köpte definitivt oplanerade, gräsliga, satinnattlinnen till sig och dotter Nathalie. Och jag menar gräsliga. Osmakliga. Tua själv såg sig hasa omkring i nedgångna tofflor med ett glas vin i handen, i denna tingest. Huvaligen.

Ett apotek- och ett bolagsbesök, sen knallade vi hem till trevlig samvaro och god mat. Några timmar senare körde Tua hem, och Kerstin och jag följde Sara till tåget.

Vilken härlig dag vi har haft, tack båda tjejer!!

Tillbaka i Nynäshamn!

Ja, så var jag här igen. Ett himla rännande till Nynäs kan man tycka, men det var planerat. Har varit hemma och arbetat i tre dagar, och for tillbaka med båten tidigt i morse. Vi var 309 passagerare på färjan (!), och jag fick en särdeles lugn överfart. Läste, slumrade och åt frukost. Blev mött av Kerstin när jag kom fram, och fick pannkakor! Sen vidtog sedvanlig promenad, där jag plötsligt och oväntat fick ont i benet. Löjligt.

I kväll ska jag vara med om något annorlunda; jag ska följa med på en studiecirkel i bokbinderi! Ska bli intressant, inte minst med tanke på att det är Studieförbundet Vuxenskolan som är anordnare. Undrar om det kan klassas som spionage…?

I morgon blir en mysig dag, för då kommer båda våra döttrar så ska vi umgås. Inga särskilda planer, utan bara träffas. Hur ofta gör man sånt?

På lördag kommer golfboysen hem. Ska bli kul!

Cybervänner

Jag sitter i arbetsrummet, en trappa upp i huset. Skrivbord med dator står mot fönstret, ut mot trädgården. Just nu är det kolsvart utanför, och vinden dundrar runt knut och i skorsten. I går bjöd moder jord på det vackraste och mest löftesrika av vårväder, i dag kom en som vi på Gotland kallar starur. Den tredje, om jag har räknat rätt. Möjligen fjärde. Efter den sjunde är våren här på riktigt, det är alldeles sant.

När jag skrev dagbok för en stund sedan, noterade jag att detta datum för ett år sedan hittade vi vitsippor! Verkar ju helt sjukt, vitsippor hör maj månad till.

Regnet i dag förde i alla fall med sig att de sista smutsiga små snöhögarna försvann, och bilen blev ren.

Jag är med på Facebook, det måste man vara. Någon sa – jag tror det var min kusin – att om man inte finns på Facebook, så finns man inte. Vem vågar chansa?

Det är ett rätt kul forum, man skaffar sina “vänner” som man sen har lite koll på, under förutsättning att de uppdaterar vad de håller på med. Sen finns det en massa annat som jag inte riktigt vare sig begriper eller har tid med, applikationer av allehanda slag. Jag tafflar mest runt lite på skoj mellan varven, slänger käft med en och annan cybervän och har lite koll som sagt.

Men i dag gjorde jag en reflektion. Många av mina vänner på Facebook är gamla bekantskaper från den tiden jag var aktiv inom arbetarrörelsen centralt. Lite för många, tror jag. För när jag är inne och kollar vad de har för sig, så är det mycket sånt här: “Sitter och filar på mitt tal på föreningens årsmöte i kväll”, “Har blivit ombedd av Aftonbladet att rescensera den här debatten”, “Har just kommit hem från arbetarkommunmöte”, “Jobbar med att läsa rådslagsmaterial” etc i all oändlighet. Och just som jag i dag satt och längtade till att jag skulle få se finalen i SVTs “Mästarnas mästare” i kväll (det var skrivet i stjärnorna om Erika Johansson, Malin Moström eller Per Elofsson skulle vinna), så kommenterar en av mina cybervänner att “Ska se debatten mellan Sahlin och Reinfeldt på kl 20:00. Äntligen ett riktigt TV-program”.

!!!

Jag har uppenbarligen vuxit upp, jag tycker inte längre att en partiledardebatt är det häftigaste man kan ägna sig åt en timme en tisdagskväll. Även om det är intressant, självklart. Men det är också förutsägbart. Jag har börjat ledsna.

Förresten, Per Elofsson vann. Malin Moström mycket stark tvåa, och Erika Johansson grät.

Vårgrus

I helgen när jag var i Nynäshamn (värst vad jag tjatar om det!) så promenerade vi en hel del. En lyx jag inte har möjlighet i den utsträckningen annars, jättehärligt. Då pratade vi om skoslitage och det grus som nu när snön har smält ligger i tjocka lager över asfalten och nöter ner skosulor och klackar onödigt mycket. Vi var rörande överens om att det är ett GOTT vårtecken när de här sopfordonen dammar omkring på gatorna.

Faktum är att jag upptäckte i dag att i Visby har de kommit långt med den detaljen. Gångbanorna jag gick på var soprena 🙂 och kullerstensbackarna innanför murarna likaså. Underbart!

Jag lämnade faktiskt in mina kängor för omklackning i dag, passerade ändå skomakaren på väg till mötet på eftermiddagen. Hämtas på onsdag.

Är alldeles väldigt solokvist här hemma nu när Bosse befinner sig på efterlängtad golfresa i Portugal och Shiva är på hundpensionat. Hemskt ovant! I morse hörde jag mystiska ljud när jag vaknade, och trodde någon (något?) tassade omkring på golvet på nedervåningen. Visade sig – när jag kvicknat till lite – att det var kråkor eller kanske skator på taket som skuttade omkring. De är alldeles galna nu, håller på och bygger bo i päronträdet.

Apropå det, så har en katt i vårt grannskap tydligen upptäckt att Bosse hängt ut smaskiga matrester till fåglarna i ett av våra äppelträd. En synnerligen läcker fläsksvål hänger där och dinglar, och härom dagen studerade Bosse en katt som skickligt trixat sig upp i trädet, ut på grenen och nu satt och försökte fånga svålen med tass/klo. Kattskrället lyckades!

Tidigare har jag förfasat mig över min nya dator som jag inte fick att fungera, men efter att experter har jobbat med den i 1,5 vecka börjar den bli användbar. Jag var alltså inte idiot! Men det tar tid att anpassa den efter mina behov och kopiera över grejor, så jag får nog köra med den gamla under en övergångsperiod. Nästa helg har jag lovat mig själv att umgås med och få ordning på den nya.

Alltså, inte helgen som kommer. För då ska jag till – Nynäshamn!!

Nej, det är inte min nya favoritstad. Men där bor Kerstin och Roffe, och jag ska tillbaka för att hälsa grabbsen välkomna hem på lördag. Och innan dess, på fredagen, ska vi ha härlig tjejdag i tre generationer. Jag tillsammans med mor, syster och dotter. Härligt!

Om en stund är det dags för “Spårlöst” på TV. Ska nog försöka titta på det fast jag egentligen borde arbeta i stället. Vi får se…

Yogahelgen slut

Så har söndagen kommit, och det är dags att åka hem om några timmar. Båten går 20:05 i kväll.

Kerstin och jag vakade in den nya dagen med besked, gick inte och la oss förrän 05:30! Jag som egentligen inte orkar nattsudda, tyckte timmarna bara flög iväg. Efter Melodifestivalen blev det lite korsord och sedan prat, prat, prat. Alltså – tre timmars sömn har satt sina spår i dag vill jag lova. Men det sista yogapasset på eftermiddagen gick förvånansvärt bra ändå, vi är båda förvånade. Vi kände oss starka och kraftfulla, eller också var det faktiskt yogan som gjorde oss såna!

Nu kommer kanske K att fortsätta yoga framöver,vilket känns jättekul. Att hon också har fått uppleva den här fantastiska träningsformen! Min egen yogalärare är bortrest nu i tre veckor, så jag måste sköta mina pass själv. Ska bli intressant att se vilken disciplin jag kommer att ha med det.

Idag har vi inte promenerat lika mycket, det ville sig inte riktigt…

Melodifestivalen, ja. Så JÄMNT det var, det var ju omöjligt att se vart det skulle bära! Spännande, spännande. Vi trodde nog faktiskt att af Ugglas skulle ta hem spelet, men det känns precis lika kul att Malena Ernman gjorde det. Vilken kvinna! Kraftfull, stark, stolt, vacker med glimten i ögat och en fantastisk röst. Hon har faktiskt chans att sopa banan i Ryssland!

Yoga och steg

Nu har grabbarna kommit iväg till Portugal, på sin golfresa. Klockan är nu långt efter midnatt, och vi vet att de har kommit fram till Lissabon, och nu sitter på plan på väg till Faro. Sen bilresa till Carvoeiro. Lyckos… tydligen 26 grader i dag!

Snöslask i Nynäshamn.

I dag har vi haft vårt andra yogapass på kursen jag och Kerstin, och det är faktiskt riktigt BRA. Och vi promenerar och genererar steg och steg och steg…

Mina medarbetare kommer inte att tro mig när jag visar alla mina steg i helgen, vi som har ett lag tillsammans på http://www.tappa.se/. Huvaligen, hur ska jag förklara det här? Får lämna Kerstin som referens.

I morgon är sista yogakursdagen och promenaddagen för den här gången, och sen väntar tre arbetsdagar innan jag är tillbaka igen!

Solen skiner i Nynäshamn

I dag lär jag slå personligt rekord i stegtävlingen. Jag är redan uppe i 23.000 steg, och ännu har vi kvar ett par promenader och 1,5 tim yoga innan dagen är över! Härligt.

Gick upp i svinottan i dag för att ta båten över till Sverige. I Nynäs väntade Kerstin i solen, samt god soppa. Sen blev det lite minishopping (t-shirts och vin) innan en kaffepaus i lägenheten. Därefter nästan två timmars promenad. Under tiden satt käre maken och drack öl och tittade på golfkanalen ihop med Roffe. De laddar upp inför Portugal!

I morgon bär det av, och jag unnar dom den bästa av resor.

Sara ringde och var supernöjd efter dagens prov på Musikhögskolan. Nu kan hon ta helg med ro i sinnet, och ladda inför kommande prov i början på veckan. Heja, Sara!

Känner att det här blev ett platt och ointressant inlägg. Men – man kan inte alltid vara på topp! Jag lär återkomma…

Nynäshamn nästa, och modersstolthet

I morgon bitti bär det av med morgonbåten till Nynäs och goda, goda vänners lag. Måste ju se till så käre maken och Roffe kommer iväg ordentligt på sin golfresa till Portugal på lördag.

Vi två tjejer som måste fortsätta tampas med snöslasket ska gå på yogakurs, promenera, prata, äta och dricka. Samt – inte att förglömma – se på melodifestivalfinal på lördag kväll!

Är så stolt över vår tuffa dotter, som i dag och i morgon – samt någon dag nästa vecka – söker in på Musikhögskolan. Hon är så modig tycker jag, så vinsten är redan vunnen genom att hon gör det. Kommer hon sen vidare är det bara bonus, men det viktiga är att hon gör.

Heja Sara, du är bara BÄST!!

Stegtävling och personlig utveckling

I dag startade vi ett lag i stegtävling via Internet, på jobbet. Det är tredje året tror jag, som vi gör det. Man anmäler sig på http://www.tappa.se/, betalar avgift och får var sin stegräknare. Sen ska man gå till någon stad i Europa, just nu är det Prag som gäller. Man kan följa laget, eller sin individuella insats via hemsidan. Man tävlar ihop med andra personer och lag i hela landet. Andra aktiviteter genererar också steg, och man kan vara riktigt duktig om man både promenerar och till exempel jympar, simmar eller något annat. Minst 10.000 steg om dagen är ett bra riktmärke (även för att gå ner en smula i vikt, sägs det), och i dag kom jag upp i över 19.000!

Inte bara genom promenad dock, utan genom en timmes jympa också. Duktigt, Maria!! Men så blir jag lite fundersam när jag går in på hemsidan och ser att den som leder den individuella ligan har gått exakt 47.000 steg i dag. Eh…. För att komma upp i det måste man vara minst brevbärare med dubbla pass, skulle jag tro. Och hur kan det bli EXAKT 47.000? Finns det fuskare även i den här “branschen”?

Var på en föreläsning med Kay Pollak i dag, som handlade om att växa genom möten och att välja glädje. Jag har läst båda böckerna, och sett videoföreläsningen. Det kan vara en starkt bidragande orsak till att jag ägnade de tre timmarna åt att önska att jag var nån annanstans. Satt och tänkte på annat, gjorde att göra-listor, skrev ner viktiga saker i kalendern, kollade mail… Hur närvarande var jag på en skala?

Hans budskap är angeläget och universellt, och jag hoppas verkligen att mina medarbetare tyckte det var värt tiden och att de fick sig en och annan tankeställare. Jag kan rekommendera alla som inte har gjort det redan, att läsa hans böcker. Däremot anser jag att han är lite jobbig att lyssna till, han har så mycket åtbörder för sig. Upprepar sig, fnissar och utstöter konstiga ljud…

Nu ska jag gå och titta på “Efterlyst”!

Vardag och kulturpolitik

Så var den helgen över. Dyyyyr, blev den. Men å andra sidan är det ju det vi strävar efter. Att samla ihop pengar till vår längtansvärda malaysiaresa i januari nästa år!

I dag faller egendomligt nog en äcklig blötsnö över Gotland. I ett tidigare inlägg skrev jag om starurar, och det här är den andra nu om jag har räknat rätt. Sju stycken lär vi ska behöva genomlida, innan våren är här på riktigt. Vet aldrig om det där stämmer, men man pratar så varje vårvinter. Just nu känns det intensivt som om just det här vädret är onödigt. Mars är en vårmånad, det håller jag hårt på.

Bosse håller på och förbereder sin golfresa till Portugal på lördag. Tvättar och packar, planerar och räknar valuta. Där han ska tillbringa en vecka är det just nu runt 19-20 grader och strålande sol (något jag har järnkoll på via min iPhone!). Han packar bland annat shorts, det känns verkligen konstigt och avundsvärt. Men jag unnar honom det, han är värd den här trippen tillsammans med goda golfvännen Roffe.

Medan han är borta ska jag bland annat tillbringa rätt mycket tid ihop med Kerstin, mycket god väninna tillika mor, och bland mycket annat ska vi gå en yogakurs i helgen i Nynäshamn. Viryayoga, alldeles nytt för mig som bara sysslat med power- och kundaliniyoga tidigare. Ska bli spännande.

I går kväll diskuterades förslaget till kulturpolitiskt program på Gotland i vår (S) kommunstyrelsegrupp. Det är jättebra att få ett kulturpolitiskt program, men hur i all sin dar ska det gå att förverkliga det i dessa tider när det råder underskott och uppsägningar i de mest angelägna förvaltningarna? Jag begriper det inte, men hoppas förstås att kulturen i och med programmet som omväxling kan få en framträdande roll. Kultur är så mycket, och är så viktigt för människors hälsa. Tänk så mycket rehabiliterings- och sjukvårdspengar vi skulle spara om vi i stället vågade satsa på kultur; sång, musik, teater, dans, konst, hantverk! Både upplevelser och möjlighet till utövande är viktigt att människor får tillgång till i sin vardag. Det ska vara nära folk, lättillgängligt.

Gotlandsmusiken är ett lysande exempel på tillgänglig kultur, som både erbjuder upplevelser och utövande. Länge leve Gotlandsmusiken!